Så förebygger du snytbaggeskador i en plantering.

15 november 2006 Färska hyggen på torra tallmarker drabbas hårdare av snytbagge än fuktiga granmarker. Tallstubbar drar till sig mera snytbaggar, då de är attraktivare som yngelmaterial än granstubbar.

Låst artikel för våra medlemmar

Du är inloggad på Skogen, men du saknar behörighet till detta material.

Vänligen besök din profilsida för att se vilka av våra produkter som du har tillgång till samt mer information.

Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår support.

Var vänlig ladda om sidan

Vi kunde inte säkerställa om du är inloggad eller inte. Var vänlig ladda om denna sida.

Vill du läsa låsta medlemsartiklar?

Tidnignen Skogen

Då behöver du bli medlem i Föreningen Skogen. Med ett medlemskap förkovrar du dig genom exkursioner och seminarier. Du blir en del av vår gemenskap och får dessutom ta del av dina unika medlemsrabatter och förmåner.

  • Medlemskap i Föreningen Skogen (12 månader)
  • Tillgång till medlemsartiklar på skogen.se
  • Tillgång till Tips & Råd på skogen.se
  • Digitala skogsfrukostar och seminarier
  • Exkursioner runt om i landet
  • Unika förmåner och rabatter
Se medlemserbjudanden här Köp medlemskap här

Redan medlem?

Är du redan medlem i Föreningen Skogen? Då loggar du in på ditt konto här:

Fredrika von Sydow vid SLUs institution för entomologi i Uppsala, har kunnat visa att snytbaggen gillar tallstubbar bättre än granstubbar för sin förökning. Det finns flera snytbaggelarver i dessa och de utvecklas fortare än i granstubbar. Orsaken är att tallstubbarna dör snabbare och tidigare blir lämplig som yngelmaterial för snytbaggar. Tallstubbar och talldominerande hyggen drar alltså till sig mera snytbaggar. Men detta betyder inta att tallplantor gnags mer än granplantor! Däremot ökar trycket av snytbaggar rent allmänt när den nya generationen baggar har kläckts och startar sitt födognag på barrplantor.

Läs hennes förebyggande tips.

1. Lämna alltid en högskärm kvar – helst av tall- och med en täthet av mer än 80 stammar per hektar. Skadorna på plantorna kan faktiskt halveras, enbart genom skärm effekten. Det beror — delvis — på att snytbaggarna istället gnager barken på fina kvistar i trädens kronor under försommaren.

2. Markbered hygget direkt efter avverkning. Trots att hyggesvila anses minska betesgnaget på plantor. Problemet är att det tar fyra till fem år att helt slippa snytbaggen. Det medför istället andra problem, inte minst ökad gräskonkurrens. Det handlar således om en riksavvägning.

3. En tidig markberedning kombineras med ett kemiskt eller mekaniskt skydd vid plantering. Genom att undvika hyggesvila hinner plantorna också få ett försprång, innan den nya generationen snytbaggar kommer upp ur stubbarna och påbörjar sitt betesgnag, avslutar Fredrika von Sydow.

Bengt-Åke Alriksson

Fotnot:
Fredrika von Sydows doktorsavhandling handlar om snytbaggens förökning och plantgnag, samt förebyggande åtgärder. Kan beställas från SLU i Uppsala.

Hämtar fler artiklar
Till Skogen startsida
På väg
Axel och Anders börjar på Forum Fastighetsekonomi
SkogsJobb