Låst artikel för våra medlemmar
Vänligen besök din profilsida för att se vilka av våra produkter som du har tillgång till samt mer information.
Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår support.
Var vänlig ladda om sidan
Vill du läsa låsta medlemsartiklar?
Då behöver du bli medlem i Föreningen Skogen. Med ett medlemskap förkovrar du dig genom exkursioner och seminarier. Du blir en del av vår gemenskap och får dessutom ta del av dina unika medlemsrabatter och förmåner.
- Medlemskap i Föreningen Skogen (12 månader)
- Tillgång till medlemsartiklar på skogen.se
- Tillgång till Tips & Råd på skogen.se
- Digitala skogsfrukostar och seminarier
- Exkursioner runt om i landet
- Unika förmåner och rabatter
Redan medlem?
Lagra fröet på rätt sätt
Även frö i vila förbrukar energi. Låg temperatur och lite luft minskar förbrukningen. Vid hög temperatur bryts groningsenzymerna ned och du förlorar snabbt vinsten från vitaliseringen. Vid hög fuktighet kan mikroorganismer angripa fröna.
Förvara därför oanvända frön i frysen i jämn temperatur, omkring minus 20 grader. I kylskåp kan du lagra fröna några år. I frysen kan bra frö lagras länge, kanske 40 till 50 år. Frö av sämre kvalitet håller kortare tid. Är fröet äldre än tre år är det läge att göra en ny grobarhetsanalys.
Undvik förvaring i varma bilar eller maskinhytter. 25 grader i traktorn påverkar inte fröets kvalitet, men 30 till 40 grader är inte lika bra. En enkel kylväska är ett bra sätt att förvara fröna i skogen.
Finns det risk för att oanvända frön utsatts för fukt? Kolla i sådana fall att fukthalten inte är mer än 4-7 procent innan du stoppar dem i frysen.
Ställ krav på hur fröet levereras. Bäst är vakuumpackade kilopåsar. Var försiktig med stötar om du hanterar större mängder frö. Understa lagret krossas lätt, trots att enskilda frön är ganska tåliga. Du kan inte se med blotta ögat när fröet är skadat.
Så fram till midsommar
Så fram till midsommar, lyder den gamla rekommendationen. Men i praktiken är det många som sår en vecka in i juli. Fröet måste ha tillgång till markfukt och det ska hinna bli en planta innan hösten. Ha lite känsla, väderleken styr mycket. Under en sval, blöt vår och försommar går det att så längre än under en torr och varm.
Erfarenheten är att contorta går bra att så på hösten.
Markbered och mikropreparera
Mikropreparering innebär att såddjorden trycks till i ett givet mönster. Det ger mellan 30 och 50 procent fler plantor. Kapillariteten i jorden ökar och fröet myllas ned. Vattentillgången ökar och risken för predation mins-kar. Försök så fröet i mineraljordsblandad humus. Näst bästa såddpunkt är i blekjord. På tredje plats hamnar rostjorden. Undvik omvänd torva och omarkberedda såddpunkter. Mylla inte ned fröna för mycket. En centimeter jord är mycket för ett tallfrö.
I praktiken kan det vara svårt att få det som man vill ha det. Var vaksam på framförallt steniga marker där mikroprepareringshjulet kan studsa och fara och där risken är stor att fröna inte hamnar i markberedningsspåret.
Satsa på radsådd, som är den vanligaste metoden. Det ger fler huvudstammar och större möjlighet att utnyttja fröna. Fläcksådd innebär nedsatt tillväxt och dyrare röjning.
Plantagefrö räcker inte till skogssådden
Tyvärr finns det risk att plantagefröet inte räcker till både plantskolornas behov och till skogssådden. En idé kan vara att blanda plantage- och beståndsfrö i sådden. Tanken är att beståndsfröet står för kvalitetsdaning och att säkra föryngringen. Plantagefröplantorna växer snabbare och efter röjning är det framförallt de stammarna som finns kvar. Men kunskapsläget är osäkert. Det kan till exempel blir problem med att sprida plantagefröet jämnt över föryngringsytan på grund av skiktning i fröbehållaren på såddaggregatet.
Följ upp efter fem år
Så — och förträng sedan att du har gjort det under fem år. Det är ett gott råd från dem som sysslat mycket med sådd.
Sådd ser alltid ut att gå trögt de första åren. Det är farligt att dra slutsatser om resultaten för tidigt. Det händer mycket under de första åren. Små groddplantor är svåra att se. I vissa fall kan det ta ett tag innan fröna gror. Och första säsongen ser sådd i rostjord ofta bättre ut än sådd i blekjord. Efter en vinter med uppfrysning är resultatet det omvända. Risken för uppfrysning och jordrörelser är större i rostjorden.
Med riktigt bra tallplantagefrö gror de flesta fröna redan första året. Sedan kan du räkna med 30 procent avgång bland de plantor som kommer upp första året.
När du använder contorta
Det går lika bra att så contorta som vanlig tall, men vitalisera alltid fröna om du satsar på vårsådd. Obehandlade contortafrön gror nämligen med stor spridning. Vitaliserat frö har nära 30 procent bättre plantbildning efter två år. Om det är bra kvalitet på fröna räcker vitalisering. Om du har fått tag på dåligt frö, se till att det också IDS-behandlas innan sådd.
Lita inte på argumentet att contorta eftergror och därför inte behöver behandlas.
Contorta går utmärkt att så på hösten, ju senare, desto bättre. Annars finns risk för att fröet gror för tidigt och sedan fryser under vintern. Höstsådda frön behöver inte vitaliseras eftersom de inte ska gro samma år.
Contortan är plastisk och samma frö fungerar bra över stora områden. Om du tänker så beståndsfrö norr om 64 breddgraden, satsa på proveniensen Carmachs. Och på proveniensen Fort St John i södra Sverige. Var uppmärksam på att det förekommer lokala namn. Kolla alltid breddgrad och latitud för den aktuella proveniensen.
Text: Erik Viklund