Låst artikel för våra medlemmar
Vänligen besök din profilsida för att se vilka av våra produkter som du har tillgång till samt mer information.
Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår support.
Var vänlig ladda om sidan
Vill du läsa låsta medlemsartiklar?
Då behöver du bli medlem i Föreningen Skogen. Med ett medlemskap förkovrar du dig genom exkursioner och seminarier. Du blir en del av vår gemenskap och får dessutom ta del av dina unika medlemsrabatter och förmåner.
- Medlemskap i Föreningen Skogen (12 månader)
- Tillgång till medlemsartiklar på skogen.se
- Tillgång till Tips & Råd på skogen.se
- Digitala skogsfrukostar och seminarier
- Exkursioner runt om i landet
- Unika förmåner och rabatter
Redan medlem?
”Den röde djävulen” är skadesvampen Gremmeniella, som nu härjar i den svenska skogen efter tio lugna år. Efter den dåliga sommaren 1998 har gremmeniella drabbat skogen i stora delar av Sverige. Flera skogsägare tvingas slutavverka sin ungskog.
Ture Berg, skogsvårdsledare på StoraEnsos Nås-bevakning i västra Dalarna, breder ut kartan över huven på 245:an. Överallt syns röda ringar av varierande storlek.
— Det här ritade jag in när vi flyginventerade förra sommaren. Minst tusen hektar har vi räknat till, med olika skadegrad. Men här är det nog värst, säger Ture och ser sig omkring. 15 hektar ska slutavverkas.
Varierar mycket
Årsskotten infekterades 1998 och ett år senare dog årsskott och barr. Nu, ytterligare ett år senare, är träden svårt skadade eller döda. Särskilt topparna och de övre grenvarven är hårt angripna.
— Skadorna varierar kraftigt i bestånden, berättar Ture. Det är som en mosaik. Vi har väldigt svårt att avgöra vad som kan räddas och vad som måste avverkas. Vi ser ju att gallring har effekt — de bestånd som vi tidigare gallrat har betydligt mindre angrepp än de tätare bestånden. Men vad händer när vi gallrar i redan skadad skog och hur hårt ska vi gallra?
Här ska alltså femton hektar slutavverkas direkt. Man skulle egentligen ha avverkat lika mycket till, men i stället låter man forskare från SLU studera området för att försöka få svar på hur träden ska kunna räddas. Mellan ytorna ska man försöka ”lufta ur” med gallring.
Sverker Johansson