”Röde djävulen” är tillbaka

15 november 2006 På avstånd ser det ut som ett tunt dis.
Sedan framträder de grå, utglesade träd kronorna. Infekterade barr täcker marken.
En kamp mellan skog och svamp har börjat.
Den röde djävulen härjar igen efter tio lugna år och skogen måste få hjälp — men ingen vet hur.

”Röde djävulen” är tillbaka

Låst artikel för våra medlemmar

Du är inloggad på Skogen, men du saknar behörighet till detta material.

Vänligen besök din profilsida för att se vilka av våra produkter som du har tillgång till samt mer information.

Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår support.

Var vänlig ladda om sidan

Vi kunde inte säkerställa om du är inloggad eller inte. Var vänlig ladda om denna sida.

Vill du läsa låsta medlemsartiklar?

Tidnignen Skogen

Då behöver du bli medlem i Föreningen Skogen. Med ett medlemskap förkovrar du dig genom exkursioner och seminarier. Du blir en del av vår gemenskap och får dessutom ta del av dina unika medlemsrabatter och förmåner.

  • Medlemskap i Föreningen Skogen (12 månader)
  • Tillgång till medlemsartiklar på skogen.se
  • Tillgång till Tips & Råd på skogen.se
  • Digitala skogsfrukostar och seminarier
  • Exkursioner runt om i landet
  • Unika förmåner och rabatter
Se medlemserbjudanden här Köp medlemskap här

Redan medlem?

Är du redan medlem i Föreningen Skogen? Då loggar du in på ditt konto här:

”Den röde djävulen” är skadesvampen Gremmeniella, som nu härjar i den svenska skogen efter tio lugna år. Efter den dåliga sommaren 1998 har gremmeniella drabbat skogen i stora delar av Sverige. Flera skogsägare tvingas slutavverka sin ungskog.
Ture Berg, skogsvårdsledare på StoraEnsos Nås-bevakning i västra Dalarna, breder ut kartan över huven på 245:an. Överallt syns röda ringar av varierande storlek.

— Det här ritade jag in när vi flyginventerade förra sommaren. Minst tusen hektar har vi räknat till, med olika skadegrad. Men här är det nog värst, säger Ture och ser sig omkring. 15 hektar ska slutavverkas.

Varierar mycket
Årsskotten infekterades 1998 och ett år senare dog årsskott och barr. Nu, ytterligare ett år senare, är träden svårt skadade eller döda. Särskilt topparna och de övre grenvarven är hårt angripna.
— Skadorna varierar kraftigt i bestånden, berättar Ture. Det är som en mosaik. Vi har väldigt svårt att avgöra vad som kan räddas och vad som måste avverkas. Vi ser ju att gallring har effekt — de bestånd som vi tidigare gallrat har betydligt mindre angrepp än de tätare bestånden. Men vad händer när vi gallrar i redan skadad skog och hur hårt ska vi gallra?

Här ska alltså femton hektar slutavverkas direkt. Man skulle egentligen ha avverkat lika mycket till, men i stället låter man forskare från SLU studera området för att försöka få svar på hur träden ska kunna räddas. Mellan ytorna ska man försöka ”lufta ur” med gallring.

Sverker Johansson

Hämtar fler artiklar
Till Skogen startsida
På väg
Axel och Anders börjar på Forum Fastighetsekonomi
SkogsJobb