Riv ner och bygg upp

Efter mer än 150 år gick skogsgården ur släkten. Den nye ägaren tyckte dock att den gamla logen, byggd omkring 1870 av särskilt utvalt högkvalitativt timmer, var för vårdkrävande. Skulle den bli ett fall för Solstickan?
Nej, lösningen blev faktiskt återvinning, fast inte i form av ved eller returträ. Istället beslöts att logen om möjligt skulle timras ner och flyttas, något som kräver en grundlig undersökning av byggnadens status. Men inför den uppgiften bör den som känner sig osäker ta hjälp av någon kunnig. För det är nu det avgörs om byggnaden är värd att satsa på.

Undersök alltid
Börja med det allmänna intrycket. Står väggarna något så när i lod? Svagt lutande eller lätt buktande väggar kan accepteras. Men stockar som börjat vrida sig ur stommen är ett tecken på skador. Knacka på stockarna med ett hårt föremål och lyssna. Friska stockar svarar med ett skarpt ljud. Hörs ett mjukare mer diffust ”tjoffande” ljud tyder det på röta.
Titta också efter rötskador under dörr- och fönsteröppningar. Finns äldre gluggar och andra öppningar i väggarna som timrats igen med korta bitar? Räkna med att sådant skapar mer plock och ger ett osnyggt intryck. Långa och obrutna stockvarv är alltid att före-dra. Har huset haft ett tätt tak? Rötskador kan faktiskt förekomma på de övre stockvarven. Knutarna, som oftast är omsorgsfullt gjorda, är timmerväggarnas lås. Men knutarna är också väldigt känsliga. Virkets ändar suger i sig regnvatten och torkas ut av stark sol. Sköra knutskallar kan bli ett problem vid all kommande hantering av stockarna.
Och så var det syllstockarna då. På gamla timmerhus är det mer regel än undantag att syllvarven, som de nedersta stockarna kallas, har stora rötskador. Ofta har huset sjunkit så att även det däröver liggande varvet är angripet. Räkna med att ersätta dessa.
Glöm inte bort att ta dig en titt på omgivningen också. Är det trångt runt byggnaden? Finns det plats för maskiner? Lutar marken skarpt? Om du planerar att frakta timmerstommen med lastbil, kan den ta sig dit? Faktorer som utrymme och tillgänglighet får betydelse när man skall lägga ner ett timmerhus.
Är allt ok. Så här långt kan det vara dags att komma överens med byggnadens ägare om priset. Bestäm även lämpligaste tidpunkt för nedläggning och bortforsling, samt i vilken utsträckning platsen där byggnaden stått skall städas.

Märk upp
Alla stockar i ett timmerhus har sin givna plats. Så är det bara. För att det överhuvudtaget ska bli möjligt att åter resa huset måste därför varje stock märkas upp. Bestäm ett system som passar dig. I vårt fall valdes väderstreckens bokstäver följt av en siffra för varje stock. Är det fler väggar måste varje vägg få ett nummer. Ytterväggar märks alltid på insidorna. Börja uppmärkningen nerifrån där den nedersta stocken får siffran 1. För vår del började vi alltså med N1, V1, Ö1 samt S1. För säkerhets skull fick varje stock två märkningar som gjordes en bit in från varje hörn. Märkningen gjordes med ett grovt blystift på ytor där rent virke huggits fram då stockarna överlag var mörka av ålder. Hade vår byggnad haft flera längsgående stockar i samma varv hade dessa märkts med till exempel N5:1 för den första längsgående stocken i norra väggens femte varv, och N5:2 för den andra längsgående stocken i det femte varvet.
Takåsar, mellanbjälklag och andra åsar måste också märkas. Har man möjlighet att skriva numret på den ås som passar in i res-pektive stock är det bra. 
Finns så kallade gåt, alltså kraftiga träbitar som med en fals låser stockändarna mot dörr- och fönsteröppningar, så märk upp och ta vara på dem.

Eventuella trägolv märks med en diagonalt målad rand. Vi valde Falu rödfärg som är möjlig att tvätta bort när golvet åter läggs på plats. Och så var det yttertaket då. Under takplåten på vår loge fanns ett spåntak lagt på rotbrädor. Detta sparades inte. Orsaken är att de tusentals takspånen är fästade med lika många rostiga spikar vilket gör att en återanvändning av rotbrädorna kräver oerhört mycket jobb i form av rensning.
Observera att yttertak av eternitplattor måste behandlas som miljöfarligt avfall. Släpp därför aldrig en sådan takplatta i marken. Den kan innehålla asbest. Dammet som bildas när plattan krossas är direkt hälsovådligt!
Gör till slut en skiss och beskrivning över byggnaden samt uppmärkningen. Använd kameran flitigt!

Montera ned
Dags att börja nedmonteringen. Små timmerbyggnader kan du och ett par kompisar säkert plocka ner för hand. Större byggnader kräver kraftigare doningar. Beroende på byggnadens storlek kan en jordbrukstraktor med griplastare, lastbil med kran eller skotare vara lämplig.

För att demontera vår loge som höll måtten 14 x 7 meter och var två våningar hög, valde vi att låta en grävare göra jobbet. Fördelen var att den utan vidare nådde upp till takåsen och gavelväggarnas rösten. Dess-utom slapp vi bygga ställningar runt huset. Stockarna lyftes med stora saxar fästa i stroppar. Saxarna placerades på stockarna med så stort avstånd som stropparna tillät. På så sätt får man två grepp, något som ger goda möjligheter att lyfta varje stock rakt upp. Lyfter man stockarna med ett grepp vill de gärna väga över och knipa fast i dymlingarna eller i den knut som inte lyfts. River du manuellt eller endast har tillgång till en lyft med ett grepp är ett bra knep att lyfta varje stockända lite i taget och palla under.
Allt eftersom stockarna demonterades placerades dessa i specifika högar. Detta underlättar såväl transport som den kommande uppläggningen på den nya byggplatsen. Efter ungefär fem timmar var hela logen riven och transporten till den nya byggplatsen i full gång.

Uppläggning och förvaring
Om timmerstommen inte skall monteras omedelbart måste den läggas upp på ett bra sätt. Om det blir i närheten av den nya byggplatsen, planera logistiken för maskiner med mera. Då slipper du kanske flytta allt virke en gång till när huset skall resas.
Börja alltid med ett underlag. Inga stockar får ligga direkt mot marken. Gör en trave för varje vägg respektive. takkonstruktion samt golvåsar med mera. Var rädd om märkningen och framför allt knutskallarna! Strölägg gärna varje varv. Övertäckning är inte nödvändig. Huset har ju stått ute även tidigare. En täckande presenning kan istället skapa onödig fukt samt till och med mögel.

Hur det gick med monteringen? Vi återkommer i SKOGEN om det.

Text och foto: Per Ericsson

Ur SKOGEN 11/11