Resistenta askar ger hopp

Askskottssjukan har slagit hårt. Cirka fyrtio procent av träden i Sverige har dött, men det finns de som har ett genetiskt skydd mot sjukdomen. Just dem håller ett forskningsprojekt finansierat av Skogssällskapet på att studera närmare för att få fram resistenta fröträd som i sin tur ska ge motståndskraftiga plantor. 
– En liten del av askarna klarar sjukdomen ganska bra, säger Jan Stenlid på SLU i Uppsala. Kan vi leta upp några sådana och få fram resistent material att bygga upp nya fröplantager av kan asken komma tillbaka trots sjukdomen. Endast en till två procent av askarna är resistenta, man får leta länge innan efter friska träd. 

Här syns några toleranta individer bland en mängd träd som dött av askskottssjukan. Foto: Michelle Cleary

Michelle ClearyHans kollegor Michelle Cleary på SLU i Alnarp som leder projektet och Lars-Göran Stener på Skogforsk väljer nu ut resistenta genotyper som planteras ut och testas i olika fältförsök i Skåne. De försöker hitta och förstå vilka mekanismer som gör att en del askar klarar sig. De letar även efter genetiska eller kemiska markörer för att kunna se vilka träd som kommer att smittas av sjukdomen. Brittiska forskare kan ha hittat en intressant gen som är associerad med resistens.
– I askprojektet tar vi fram många olika genotyper. Vi har över tusen individer att jobba med. Tusen askar är en bra start, då får man med sig mycket av trädslagets variation. Man får inte vara för snäv i sina urval. 
Då missar man kanske nästa kriterium man vill jobba mot, som andra skadegörare eller speciella egenskaper man vill att träden ska ha, säger Jan Stenlid. 

Sjukdomen dök först upp på nittiotalet i Baltikum och Polen. Man skyllde på frost och torka och visste inte att den berodde på den asiatiska svampen Hymen­oscypus fraxineus. Svampen har förmodligen kommit som fripassagerare i växt­import och hoppat från manchurisk ask till vår europeiska.  
Forskarna tittar även på svampens arvsmassa för att förstå hur den är uppbyggd. En europeisk svamp som är släkt med Hymenoscypus fraxineus ser nästan likadan ut, även när arvsmassan jämförs. Den asiatiska svampen har dock andra egenskaper, och producerar 
fler och andra giftiga ämnen. Forskarna försöker nu förstå vad som skiljer denna nya, in­vasiva svamparten från den inhemska som är nästan likadan. 
– Det är svårt att sätta sig in i vad som är den stora skillnaden mellan dem. Det verkar handla om igenkänning mellan värdträdet och svampen. Den spårar ur när det gäller nya arten, säger Jan Stenlid.

Jan Stenlid Han förklarar att trädet antingen överreagerar på svampen eller inte reagerar alls. 
– Trädet klarar inte av att bromsa utvecklingen i tid. Det är intressant att få veta vad som bestämmer reaktionen. Få saker avgör om det blir en skadegörare eller ej. 
Det är främst små träd som drabbas och många oroar sig för återväxten. Men asken har stor föryngring, det kan komma upp tiotusentals plantor per hektar. Om en procent av 50 000 askar är resistenta och överlever 
blir det 500 resistenta plantor kvar per hektar. Det blir en skog. 

De mest känsliga geno­typerna kommer på sikt att försvinna av sig själva, men forskarna hjälper till på traven att spara de mest resistenta. Forskningen är möjlig tack vare många små finansiärer, som alla är oroliga över askens framtid.

TIPS: SÅ KAN DU SKÖTA DRABBADE TRÄD
• Ge inte upp! Satsa på överlevarna och de träd som har klarat sig bäst.
• Grips inte av panik – behåll de askar som ser bra ut, det vill säga de gröna ­träden. 
• Man kan försöka klippa bort angreppet, men det är ett riktigt pysseljobb. 
Klipp bort sjuka delar av en gren – se artikeln här nedan. 
• Börja inte hamla askar som inte varit hamlade innan. Är de redan ham­lade kan man fortsätta enligt hamlings­schemat. 
• Kratta under asken om den står fritt. Bränn löven. 

FAKTA: ASKSKOTTSSJUKAN
Svampen som orsakar sjukdomen sprider sig från fjolårsblad som ligger kvar under trädet. Från maj till september bildas fruktkroppar på de gamla bladskaften. De liknar en liten skål och sprider sporer upp i luften som fäster på de nya bladskaften eller barken. Sedan växer svampen in i trädet via ­grenen eller barken. 
Spridningen sker under sommarens fuktiga perioder. Veden missfärgas av angreppet när vattskott på stammen infekteras. 
Odlar man ask för ekonomins skull bör man rädda värdet och avverka om man ser angrepp. 
Hugg annars inte ner angripna träd. De är värdefulla både för forskare och arter som är beroende av ask.

SKOGEN 1/2018