Rensa diken – men inte blint

SKOGEN besöker Tychos fastighet i Svensboryd i östra Småland tillsammans med inspektor Tommy Johansson och projektledaren för Kraftsamling Skog Kristin Gustafsson, båda från Södra.
Tommy Johansson håller med Tycho om behovet av samordning. När Tommy får ett uppdrag om dikesrensning kontaktar han berörda grannar för att se om de vill vara med. Det är många viljor som ska samsas, och inte säkert att alla ställer upp.

Skogarna kring Svensboryd är flacka och rika på fuktiga marker. Det finns gott om gamla diken som tjänat ut. Tynande björkar och granar står och stampar och skvallrar om att något inte är bra. Samtidigt växer skogen på lite högre höjd så det knakar.
Tommy Johansson kryper ner och doppar handen i jorden till långt över handleden.
– Här är det rejält blött, och dessutom är det fullt av vitmossa. Det är hög tid att rensa det gamla diket.
Det grävdes redan i början av 1900-talet, och trots tidigare rensningar har det nu definitivt förlorat sin funktion. Tycho Franzén påbörjade en dikesrensning redan året innan, men kunde inte fullfölja den eftersom det var för vattensjukt. Under sommaren gör han ett nytt försök när marken torkat något.
– Vi har duktiga entreprenörer som hjälper oss här,  säger han.
Dikesrensning är något mer än att bara gräva en fåra. En duktig entreprenör känner var den gamla dikesbotten finns. Dessutom ser föraren till att dikesslänterna inte påverkas för mycket.

Regelverket kring dikesrensning är annars strikt. Rensning är tillåten så länge det handlar om att få bort vegetation och det slam som sedimenterat sedan den ursprungliga dikningen. Vid större rensningsprojekt är det vanligt med samråd med Skogsstyrelsen.
– Jag brukar kontakta Skogsstyrelsen för alla rensningar som är över 300 meter, säger Tommy Johansson.

Det är inte bara djupet det handlar om. Alla gamla  diken är inte tillåtna att rensa. Om marken har fått ett nytt naturtillstånd måste länsstyrelsen ge tillstånd, och då klassas det som nydikning. Gränserna kan vara svåra att dra. Därför samråder Tommy hellre en gång för mycket än en gång för lite. Ibland kan det behövas extra åtgärder, som att skapa en slamficka innan diket rinner ut i ett  vattendrag.
Han lyfter också fram betydelsen av vem som sitter bakom spakarna. De som dikesrensar för Södra har erbjudits en utbildning för ”blått körkort”. För det krävs utbildning i teknik och miljö så att entreprenörerna kan möta kraven för ett certifierat skogsbruk.

Dikesrensning är en stor fråga för Södra. Mellan 30 och 40 procent av medlemmarna beräknas ha behov av dikesrensning. I ett examensarbete inventerades 38 fastigheter i Götaland, och det visade sig att bara en tredjedel av de befintliga dikena fungerade, medan nästan hälften var i behov av rensning.
– Vi håller nu på med en målklassning av alla vattendrag på Södra, berättar Tommy Johansson. När vi tittar på gamla diken, bedömer vi också deras miljövärden. Samtidigt tar vi nu fram en standard som ska vägleda oss i planeringen och genomförandet. För dikesrensning behövs, men den måste utföras på rätt plats och på rätt sätt.
 

Ur SKOGEN 1/2012