Rejäla stickvägar ger stabilare skogar

Att avverka skogen i omgångar, mot den vanligaste vindriktningen, kan fungera på plana marker. När den första föryngringen är etablerad avverkas nästa stråk. Till slut avverkas den stormfasta skogen i brynet. På bergiga marker med turbulentare vindar kan man i stället satsa på olika typer av bestånd så att inte hela skogen är sårbar.
Ill: Per Thorneus/Pictoform 

1  Föryngra glest
Om man ökar avstånden mellan träden hamnar tillväxten i nedre delen av stammen. Det ökar stabiliteten. Korta avstånd ger tidig kronslutning och raka stammar, men på bekostnad av stabiliteten. Efter gallring är beståndet ännu mera sårbart. De fem följande åren är kritiska.

2 Plantera med omsorg
Markbered och dränera. Välj planteringspunkt efter marken. Plantera inte för långt ut i surhålen, låt lövet självså sig där. Tänk på att söka tillstånd om du vill dika.

3 Välj passande trädslag
Barr är ofta mer utsatt än löv, och om det planteras på fuktiga, grunda jordar blir förankringen dålig. Trädslagens olika egenskaper påverkar vindtåligheten. Gran, sitka och douglas är känsliga, silvergran tåligare. Ek, bok, ask och lind är inte vindkänsliga, men poppel och asp är det. Tall och björk ligger mittemellan.

4 Mera löv
Risken för skador i beståndet ökar med andelen gran. Lövstråk och blandarealer  stabiliserar skogen. Under vintern bildas luckor som dämpar vinden och att den biologiska mångfalden ökar tack vare mer lövträd är ett plus. Om rota­tionsperioderna kortas minskas riskerna ytter­ligare. 
Lövträden kan både samplanteras med barr och utgöra rena bestånd.
Om man blandar in ett vindtåligare trädslag ändras beståndsstrukturen successivt, då träden växer olika fort. Vanligast är gran under björk eller tall under ek.

5 Löv längs gränserna
Ta hänsyn till kringliggande bestånd runt hygget. Spara eller plantera löv utmed din gräns så påverkas du mindre när grannen avverkar.

6  Planera och sköt skogsbrynen
En 30 till 50 meter bred kantzon, tidigt gallrad och stormfast, silar vinden genom brynet i stället för att skapa turbulens inne i bestånden. I små bestånd kan man lämna buskar och småträd i kantzonen och stam­kvista träd nära kanten.

7 Röj och gallra hårt i början.
Ungskogarna röjs tidigare och hårdare än brukligt. Gallra hårt första gången, det stärker beståndet. Tänk på att inte gallra mer än tre gånger i ett granbestånd. Börja vid 12 till 14 meters höjd och sluta när
träden är 20 meter höga.

8  Röj hårt i vägkanterna
Då behöver du inte gallra där. Lägg vägarna så att beståndets inre delar inte utsätts för vind. Försök hitta och utveckla stabila innerkanter innan du avverkar på vindsidan i blåsiga lägen. Lägg hygges­kanterna parallellt med vindriktningen, helst i väst-östlig riktning.

9 Breda stickvägar
Det är populärt med mindre maskiner och smalare stickvägar vid första gallring-arna. Bättre att göra rejäla stickvägar med  en gång. Då anpassar träden sig till vinden. De blir bättre rustade och stabila.

10  Om du väljer hyggesfritt
Tänk på att kontinuitetsskogsbrukets olika trädhöjder främjar oregelbundna beståndsstrukturer och öppnare kronor. Vid gallring fokuserar man på varje enskilt träd. Det tar decennier att omvandla skogen till kontinuitetsskogsbruk. Under tiden kan bestånden bli vindkänsliga.

11 Ligg steget före
För anteckningar över tidigare stormar och åtgärder. Att ta del av det man gjort ­tidigare kan vara en framtida räddning. Datorprogram finns.
Skapa även en beredskapsplan för extrem storm. Där ska bland annat framgå hur maskiner och utrustning kan flyttas till säkrare plats, helst ut på vägarna. Väderleksprognosen varnar för kraftiga stormar minst 24 timmar i förväg. Då hinner man sätta planen i verket.

SKOGEN 8/2015

Fotnot. I vetenskapsserien What Science Can Tell Us är Erik Valinger en av de forskare som bidragit till en rapport om vindskador. Gå in på www.efi.int och sök ”Living with Storm Damage to Forests”. European Forest Institute står bakom serien som främst riktar sig mot beslutsfattare i samhällsfrågor.