Rätt djup ger vacker våtmark

– Så krångligt är det inte, säger Carl Pfeiff, som dock råder skogsägaren att anlita professionell hjälp.
– Vi som jobbar med våtmarker kan myndighetens språk och har erfarenhet var det kan gå fel. Först kollar vi lämpligheten och om projektet verkar kunna bli bidragsberättigat, sedan brukar arbetsgången bli så här:

1. Konsulten kommer ut och tittar och gör en enkel projektering utifrån markägarens önskemål.
2. Kunden får godkänna ett underlag, sedan kontaktas länsstyrelsen.
3. Ansökan om anläggningsstöd skickas in. Med ansökan ska följa offerter, projektbeskrivning, budget, tidsplan, syfte och mål. Reglerna varierar i olika delar av landet.
4. Kommer ett positivt besked kan arbetet sätta igång, förutsatt att våtmarken inte är större än fem hektar. Är den det måste en miljökonsekvensbeskrivning göras. Om länsstyrelsen avslår ansökan står den för kostnaden av projekteringen och miljökonsekvensbeskrivningen.

Ska kännas naturlig
• Kolla noga från början var det har varit våtmark förut. Titta på landskapet och växterna. Gamla kartor kan vara till hjälp. Planera så mycket som möjligt, så kommer våtmarken att bli vackrare och mer naturlig.
• Se till att det finns vägar till och från våtmarken. Vattenregleringen måste kunna skötas utan problem.
• Det är bättre att dämma än att bara gräva, då blir våtmarken mera naturlig. Om man bara gräver ur jord blir det lätt konstlat och ser artificiellt ut. Det finns ofta naturliga förutsättningar för att dämma. Det är vanligt att lägga våtmarken på dikad mark, och om diket är två till tre meter djupt kan det räcka med att täcka igen det för att det ska rinna till vatten. Om det funkar blir våtmarken naturlig, som den var från början.
• Gör inte våtmarken för grund, då växer den igen fort. Tänk på att ha ett varierande djup. Kaveldun vill ha ett djup på 70 cm, bladvassen 110 cm. Se till att det finns delar av dammen som är djupare än 110 cm, då  är du säker på att ha öppet vatten någonstans. Du måste även ha möjlighet att kunna reglera vattennivån, det hämmar  kaveldunen.
• Släpp inte på vattnet för tidigt. Vänta minst ett år så att strandkanterna får vegetation som skyddar mot erosion. Det är även positivt för fågellivet.
• Se till att få rätt släntlutning på öar och dammvall.
• Gör öar och pirar. Har du en större våtmark kan du göra ett fågeltorn, och vill du anlägga en p-plats kan du få bidrag för det. Lägg in den i budgeten i så fall.

Frikostiga bidrag
• För anläggningsstöd på åker är taket 100 000 kr/ha, max 90 procent av beloppet.
• Vill man anlägga en renodlad fosforfälla kan man få upp till 400 000 kr/ha. Om vissa kriterier uppfylls kan man få upp till 100 procent anläggningsstöd.
• När man sökt om anläggningsbidrag kan man även söka skötselbidrag. Om våtmarken ska ligga på före detta åkermark får man upp till 4000 kr/ha och år. Summan varierar mellan olika län. Betar djur kring våtmarken kan man årligen få ytterligare 800 kr/ha. Man söker bidraget i femårsperioder, och upp till tjugo år.
• För mark som inte varit åker kan man få upp till 1500 kr/ha och år.
• Om våtmarken ska ligga där det varit skog kan man söka Nokås-stöd (Natur och kultur i skogslandskapet) hos Skogsstyrelsen. Stödet kan också sökas om markägaren vill gynna andra typer av natur- och kulturvärden. Till   exempel återställa en kvarn, skapa skogsbryn eller frihugga gamla lövträd. Skogsstyrelsen avgör från fall till fall, det finns inga klara regler.
• Anlita entreprenör. Den ersättning du får för eget arbete är så liten att det oftast lönar sig bättre att jobba med något annat under tiden din entreprenör jobbar med våtmarken. I dag får du bara 170 kronor i timmen.

Veta mer?
Länsstyrelsen har bra information.

Text och foto: Karin Bernle

SKOGEN 9/2013