Raserad kallkälla har fått nytt liv

Vårt friska svenska skogsvatten är fantastiskt. Men det har inte alltid fått den vård det förtjänar. Bland annat har tunga skogsmaskiner åstadkommit svåra skador. I dag ser vi ute i världen vilket värde bra vatten har och nu har utvecklingen vänt i Sverige, skyddskraven är högre.

Ett hänsynsfullt skogsbruk kan kombineras med ekoturism, jakt och fiske eller någon annan form av småskalig näringsverksamhet med    skogen som bas. Där kan ett friskt och opåverkat vatten vara en tillgång, precis som den kallkälla Brigitte Åström, markägare i Jämtland, beslöt  sig för att renovera. SKOGEN följde jobbet.

Kallkällan, som användes för bevattning av   mjölkboskap för mer än 60 år sedan, var inte  helt riskfri att lokalisera. En stunds försiktigt sökande med spettet gav resultat. Brigitte Åström återfann den gamla kallkällan.
Snabbt konstaterades att kallkällan behövde restaureras krävs. Delar av stensättningen hade rasat in, och resterna av locket såg ut som om  det var hämtat från regalskeppet Wasa.
Slyröjning och slåtter fick inleda renoveringen. Som skydd för viltet lämnades en kantzon som ansluter mot den intilliggande skogen.
– Sedan började återställandet av själva källan med att jag tog bort ett halvmeterdjupt lager av löv, barr och slam, säger Brigitte.

Med spett, spade och lite hjälp gick återställandet av stensättningen kanske lite enklare än vad man kan tro. Som avslutning placerades, överst i nivå med marken, en ring med stenar. En stensatt kant som förhindrar att jord tränger in och som underlättar för den som vill hämta vatten.
– Man kunde också ha placerat stenarna en bit ovanför marknivån. I områden där människor rör sig gäller det att källan syns. På något sätt bör man märka ut den om man inte täcker den med ett låsbart lock, säger Brigitte.

SKOGEN 12/2014