Räntefördelning, periodiseringsfond, expansionsfond – undvik att gå vilse

Det handlar om ganska dramatiska skillnader i skattekostnad mellan att göra rätt eller fel åtgärder i sin deklaration. Vårt skattesystem må kännas komplicerat för de flesta sunt tänkande människor, men särskilt för skogsägare finns faktiskt riktigt bra "verktyg" som oftast kan styra skatten till önskvärda belopp.

Låt oss därför titta på några av de verktyg som står till buds för att göra en bra skogsdeklaration.

Om man äger en skogsfastighet är man näringsidkare. Fastigheten utgör nämligen en lantbruksenhet i fastighetstaxeringen och klassas därmed som näringsfastighet. Skogsägare, med såväl stora som små fastigheter, är således företagare och bör också tänka som sådana. Håll därför god ordning på bokföringen så att resultatet går att följa löpande. Det underlättar även planeringen inför räkenskapsårets utgång. Kanske behöver något göras på fastigheten innan årsskiftet för att öka kostnaderna i verksamheten och därmed minska resultatet. Om kostnaden behövs "för intäktens förvärvande och bibehållande" är den i regel avdragsgill.

Deklarera på NE
Skogsbruk tillhör inkomstslaget näringsverksamhet och deklareras på blankett NE. Det är en gemensam blankett för all enskilt bedriven verksamhet inom landet. Det är här som bokslutet upprättas och det slutligen avgörs hur stor skatten blir. Via NE-deklarationen kan man ofta planera och styra sitt skattemässiga resultat även efter årsskiftet. En bra upprättad skogsdeklaration sänker ofta skatten på skogsinkomster till cirka 25-30%. Men för den aktive brukaren som lever på sin fastighet är det ofta nödvändigt att bokföra ett större överskott i näringsverksamheten, vilket ökar skatten betydligt.
På NE-deklarationens framsida upprättas bokslutet i form av en balans- och resultaträkning. De flesta skogsägare använder sedan 2007 reglerna om så kallat förenklat årsbokslut. Som intäkt tas i princip allt upp som kommit ägaren eller brukaren tillgodo från fastigheten. Det inkluderar även fordringar vid årets utgång. Om årets intäkter kommer från en såld avverkningsrätt får man dock ta upp det belopp som faktiskt betalats ut under året. Villkoret för denna kontantredovisning är att utbetalningarna sker på minst två olika kalenderår enligt en avtalad så kallad betalningsplan. Större avverkningsintäkter kan fördelas via betalningsplanen över några år och således jämna ut intäkterna på ett bra sätt.

Dra av kostnaderna
Från intäkterna dras sedan årets direkt avdragsgilla kostnader. Det kan vara skogsvårdsutgifter, underhåll av ekonomibyggnader, räntekostnader för näringsfastigheten och försäkringspremier i rörelsen. Även obetalade leverantörsfakturor som finns vid årets utgång räknas som en kostnad och sänker därmed resultatet.
På NE-blankettens framsida skriver man också av inventarier och byggnader som tillhör näringen. Inventarier skrivs oftast av med 30% på det skattemässiga restvärdet. Inventarier av mindre värde är direkt avdragsgilla. För 2010 anses mindre värde vara det som understiger 21 200 kr, eller har en livslängd på högst tre år.
Ekonomibyggnader skrivs vanligen av med 4% per år på avskrivningsunderlaget, och en bostadsbyggnad som tillhör näringsverksamheten skrivs av med motsvarande 2%.
Efter att avskrivningar skett är därmed årets bokföringsmässiga resultat framräknat.
På baksidan av NE-deklarationen gör man sedan de viktiga skattemässiga justeringarna som slutligen styr resultatet till önskad nivå och därmed avgör hur mycket skatt som årets skogsbruk ger.

Dra av för resorna
Ett vanligt avdrag gäller tillsynsresor mellan bostaden och fastigheten. Skatteverket anser det skäligt att yrka avdrag för två resor om man inte kan visa att fler resor varit nödvändiga för förvaltningsåtgärderna. Används egen bil medges vanligen ett avdrag om 18,50 kr/mil. Skatteverket anser emellertid att de första 9000 kronorna för tillsynsresor inte är avdragsgilla, vilket samordnas med motsvarande schablonvärde som gäller för resor mellan bostad och arbetsplats i inkomstslaget tjänst.
Om det finns underskott i näringsverksamheten från tidigare år kommer det att kvittas mot årets överskott och minska resultatet.
Intäkter från skogslikvider under 2010 kan därefter ge möjlighet att yrka så kallade skogsavdrag. Det är i princip ett värdeminskningsavdrag på skogen och avgörs av kvarvarande utrymme för skogsavdrag och av årets skogsintäkter. I normalfallet kan man yrka skogsavdrag med 50% av årets likvid för avverkningsrätt och 30% på leveransvirkeslikvid inom skogsavdragsutrymmet. Skogsavdraget används lämpligen för att få loss skogspengar till exempelvis amortering av lån i näringen.

Skjut upp beskattningen med skogskonto
Man kan också skjuta upp beskattningen på en viss del av skogslikviderna genom att sätta in pengar på ett skogskonto. Det är en speciell sorts bankkonto där principen är att insättning ger avdrag medan uttag sedan blir en skattepliktig intäkt i näringsdeklarationen. På detta sätt kan obeskattade skogslikvider "parkeras" på skogskontot och successivt tas ut för att bland annat täcka kostnader i verksamheten.
Insättningsgränserna är 60% av årets likvid för avverkningsrätt och 40% av likvid för leveransvirke. Insättningen får inte skapa underskott i näringsdeklarationen. För varje verksamhetsår krävs ett nytt skogskonto per delägare i fastigheten, om insättning behöver ske. Och varje skogskonto får finnas som längst i 10 år räknat från deklarationsåret.
Skogskonto för inkomstår 2010 får öppnas senast på sista deklarationsdagen, vilket är den 2 maj 2011 om anstånd inte finns för deklarationsinlämnandet. Anstånd med deklarationen ger också anstånd med skogskontoinsättningen. Ett bra tips är att vänta med att öppna skogskonto tills deklarationen upprättas. Det gynnar resultatplaneringen samtidigt som det ökar underlagen för såväl räntefördelning som avsättning till expansionsfond.

Räntefördelning oftast billigast
Slutligen återstår räntefördelning, avsättning till periodiseringsfond och expansionsfond som värdefulla frivilliga verktyg för att styra resultatet i NE-deklarationen. Möjligheterna att använda räntefördelning och expansionsfond bestäms av det egna kapitalet (tillgångar minus skulder) som finns i näringsverksamheten. Att "vårda" det egna kapitalet i näringsverksamheten och se till att det inte urholkas är faktiskt nyckeln till att skapa goda skattemässiga förutsättningar.
Positiv räntefördelning innebär att avdrag kan yrkas i NE-deklarationen för en schablonmässig ränta som beräknas på det egna kapitalet i näringen. Motsvarande belopp tas istället upp som intäkt i inkomstslaget kapital och skattas till rimliga 30% skatt. För de flesta skogsägare är räntefördelningen det billigaste sättet att skatta fram intäkter från skogen.
Periodiseringsfonden ger rätt att skjuta upp 30% av intäkten efter räntefördelning under sex år och hålla pengarna obeskattade i näringsverksamheten. Efter sex år återförs intäkten i deklarationen och kan då kanske kvittas mot kostnader eller landa i en ny avsättning till periodiseringsfond och expansionsfond.
Efter periodiseringsfond återstår slutligen avsättning till expansionsfond som möjliggör att preliminärt beskatta vinstmedel till 26,3% skatt, syftande till att använda återstoden för investeringar i verksamheten eller amortering av näringens lån. Pengarna som avsatts till expansionsfond är inte fullt beskattade och bör därför inte tas ut ur verksamheten.
Överskott som därefter finns kvar i NE-deklarationen kan i vissa fall minskas genom avdrag för egna pensionspremier. I så fall måste näringsverksamheten bedrivas aktivt, vilket i regel kräver cirka 500 timmars arbete i verksamheten.

Överskottet beskattas
Slutligen landar vi i ett resultat av näringsverksamheten. Det blir antingen ett överskott eller underskott – beroende på dels det bokförda resultatet och dels vilka "skattemässiga verktyg" som använts. Överskott leder oftast till att man får betala någon form av sociala avgifter, antingen egenavgifter eller särskild löneskatt, och återstoden blir underlag för kommunal och statlig inkomstskatt. För 2010 kan också aktiva brukare under vissa förutsättningar reducera sina egenavgifter med 2000-10 000 kr. Det kräver i så fall ett kryss i ruta 142 på baksidan av inkomstdeklarationen! Pensionärer som bedriver sin verksamhet aktivt har särskilt gynnsamma regler från 2010 och kan ofta tjäna på att redovisa överskott av näringsverksamhet istället för att räntefördela pengarna. Ett underskott blir i regel kvar i näringsverksamheten och förs vidare till nästa räkenskapsår.
För att åstadkomma en riktigt bra skogsdeklaration måste man givetvis väga in skogsägarens framtidsplaner och ekonomiska förutsättningar. Men rätt hanterad ger deklarationen maximal handlingsfrihet för såväl skogsbruket som privatekonomin utan onödigt stor skattekostnad.
Många skogsägare har under ett antal år själva gjort sin deklaration när aktiviteten på intäktssidan varit liten. För dem som nu under 2010 kanske fått in betydande avverkningsinkomster kan ett riktigt bra tips vara att anlita sakkunnig hjälp med årets skogsdeklaration.

Jens Agensjö, Areal