Låst artikel för våra medlemmar
Vänligen besök din profilsida för att se vilka av våra produkter som du har tillgång till samt mer information.
Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår support.
Var vänlig ladda om sidan
Vill du läsa låsta medlemsartiklar?
Då behöver du bli medlem i Föreningen Skogen. Med ett medlemskap förkovrar du dig genom exkursioner och seminarier. Du blir en del av vår gemenskap och får dessutom ta del av dina unika medlemsrabatter och förmåner.
- Medlemskap i Föreningen Skogen (12 månader)
- Tillgång till medlemsartiklar på skogen.se
- Tillgång till Tips & Råd på skogen.se
- Digitala skogsfrukostar och seminarier
- Exkursioner runt om i landet
- Unika förmåner och rabatter
Redan medlem?
Undersökningar visar att rotstockens värde vid slutavverkningen i ett stamkvistat bestånd kan vara värda upp till det dubbla jämfört med ett okvistat. Här några råd om vad du ska tänka på:
Foto: Björn Svensson/SKOGENbild• Stamkvistning lönar sig bäst i bestånd med bonitet T20 och högre.
• De stamkvistade träden ska gynnas vid kommande gallringar. Genom att de friställs ökar diametertillväxten snabbare. Eftersom värdetillväxten är hög i stamkvistade bestånd kan det motivera en något högre slutavverkningsålder.
• Färgmärk träden så att de kan urskiljas vid gallring och slutavverkning. Det bör också finnas skriftlig dokumentation av vad som stamkvistats. SVS utfärdar intyg.
• Kvistningen bör påbörjas så tidigt som möjligt, helst innan träden når 10 centimeter i diameter i brösthöjd. Beståndet bör ha en ganska jämn höjd och diameter. Vid slutavverkning ska det finnas 500—700 stamkvistade träd, beroende på bonitet. Det motsvarar omkring fyra meter mellan stammarna.
• Stamkvistning kan utföras under större delar av året. Savningsperioden ska undvikas eftersom risken för stamskador och fläkning ökar. Under hösten, när träden går i vintervila och kådflödet minskar, bör man också undvika.
• Man ska kapa både torra och levande grenar. Maximalt en tredjedel av den gröna kronan får kvistas bort. Det är tveksamt att kvista högre än 3,5 meter. Köpare av kvistfritt virke efterfrågar sällan längder över tre meter.
• Kapa grenen så nära stammen som möjligt utan att skada stammen. Ju tätare desto snabbare övervallning. Kom ihåg att även en kvistkudde är en del av stammen och ska alltså inte skadas. Grova kvistar bör kapas i två omgångar för att minska risken för fläkning.
• Billigaste redskapet är en stamkvistningssåg, det finns både manuella och motordrivna. Det kan vara svårt att veta hur lönsam stamkvistningen är för den enskilda skogsägaren. Och nu kan alltså ett maskinellt stamkvistningsaggregat komma ut på marknaden. Konstruktören uppger att den gör där lättare att räkna hem denna kvalitetshöjande åtgärd.
• Kom ihåg att alltid notera utförd stamkvistning i skogsbruksplanen. Ju bättre dokumentation med uppgifter om areal, medeldiameter vid kvistning och antal träd desto större chans at få del av de framtida kvalitetsvinsterna.
Beställ ”Om stamkvistning” från din skogsägareförening.
Lars Davner