Profitskog

Alla skogsmän vet intuitivt vad god skogsskötsel är — alla känner vi igen en väl skött skogsfastighet. Den har täta och jämna återväxter och välröjda ungskogar. Det är gott om medelålders och äldre skog. Skogen är väl genomgallrad, slutavverkningsskogarna står som pelarsalar.
En sådan skogsfastighet är en fröjd för var skogsmans öga och en heder för sin ägare. Se här, en ansvarstagande medborgare som bygger för framtiden. En självklar kandidat till Skogsstyrelsens förtjänstmedalj.
Men det här är inte god traditionell skogsekonomi. Ska du maximera skogens nuvärde, och det är det skogsfolk normalt menar med god skogsskötsel, ska du ha hög kapitalomsättning och små lager. Precis som i riktig ekonomi.
Huvudregeln är att konsekvent slutavverka de bestånd som ger lägst förräntning, precis som du självklart först avslutar de bankkonton som ger lägst bankränta!
Du avgör själv vad som är acceptabel ränta för dig i skogen utifrån risk och avkastning för alternativa placeringar, som aktier och fastigheter. Men tänk på att skogens gynnsamma beskattning gör att du kan nöja dig med en lägre ränta på skogskapitalet än på till exempel aktiekapitalet. Där måste du betala skatt varje år på utdelningen — i skogen beskattas tillväxten först vid avverkningen.
Det anses också vara en lägre risk att satsa pengar på skog än på aktier. Om inte annat så varierar priserna mycket mer för aktier än för timmer och massaved. Det gör också att du kanske kan nöja dig med lite lägre ränta.

Avverka konsekvent de bestånd som inte klarar ditt räntekrav. Titta extra noga på dina paradbestånd — pelarsalarna. De som du stolt brukar visa upp för avundsjuka grannar och imponerade vänner! Här står det mycket pengar — sannolikt alldeles för mycket för att det ska vara ekonomiskt sunt. Så även om dessa skogar växer bra, så räcker det inte för att ge en acceptabel förräntning av det stå-ende kapitalet. ”Kill your darlings” — slutavverka genast alla pelarsalar om det är pengar du vill få ut från din skog! Speciellt som pelarsalarna ofta är dina mest stormkänsliga bestånd.
Dina glesa ”skambestånd” kan däremot gärna stå kvar på tillväxt. De ger ofta en bra förräntning, eftersom deras virkesförråd per hektar är lågt — det är bara ett litet kapital som är bundet i skogen.
Satsa inte för mycket pengar på föryngring — framför allt inte på svagare marker. Där är det svårt att få en vettig förräntning på en plantering.
Att röja ungskogen är okej, men överdriv inte det heller.
Gallra däremot igenom alla medelålders skogar. Det lösgör kapital och ökar förräntningen på den kvarlämnade skogen, eftersom det bundna kapitalet blir mindre.
Låter det som ett hårt och exploaterande skogsbruk? Ja, det är det nog i många konservativa skogsmänniskors ögon. Men i en kalkyl ger det här ett högre nuvärde än dagens standardskötsel.

Och du ska inte skämmas för att sköta skogen så här — du är i gott sällskap. Alla större skogsföretag sköter i dag sina skogar efter det så kallade indelningspaketet. De funktioner som finns i det paketet syftar just till att maxi-mera skogens nuvärde — och de ger ett ganska ”hårt” skogsbruk. Sedan ska man i ärlighetens namn erkänna att skogsföretagen satsar mer pengar på skogsvård är vad en kall ekonomisk kalkyl skulle motivera.
Ska du få ut så mycket pengar som möjligt från din skog måste du dessutom alltid agera affärsmässigt. Känn av marknaden, spela ut olika köpare mot varandra och hitta rätt försäljningsform för ditt virke.

Text: Carl Henrik Palmér

”Profitskog” är ett av många olika sätt att sköta skogen. I boken ”Skogstokig” kan du läsa om ytterligare 27 sätt.
Läs mer»