Var vänlig ladda om sidan
Vill du läsa låsta medlemsartiklar?

Då behöver du bli medlem i Föreningen Skogen. Med ett medlemskap förkovrar du dig genom exkursioner och seminarier. Du blir en del av vår gemenskap och får dessutom ta del av dina unika medlemsrabatter och förmåner.
- Medlemskap i Föreningen Skogen (12 månader)
- Tillgång till medlemsartiklar på skogen.se
- Tillgång till Tips & Råd på skogen.se
- Digitala skogsfrukostar och seminarier
- Exkursioner runt om i landet
- Unika förmåner och rabatter
Redan medlem?
– Jodå, poppel och hybridasp är en bra idé. De ger god avkastning, och framför allt de korta omloppstiderna kan locka många skogsägare som säger att det är roligt att se att det händer något. Annars är ju skogsbruk en långsam aktivitet, säger Rolf, som är väl förtrogen med tiden i skogen — hans doktorsavhandling handlar om föryngring av bok.
Han har frågat sammanlagt 70 markägare i södra Sverige, de flesta i Halland och Kronoberg, varav elva stycken har planterat poppel medan 59 stycken sköter om sina hybrid-aspplanteringar. En intensiv skötsel är nödvändig. Alla tillfrågade markägare hade markberett. De små plantorna vill inte ha konkurrens av gräs eller björksly, medan andra generationen hybridasp genom rotskott kan skjuta upp med 100 000 stammar per hektar, vilket kräver röjning. Omloppstiden är 20-25 år för hybridaspen och något kortare för poppeln, 15-20 år.
Drygt hälften av de tillfrågade markägarna hade inte planterat trädslagen om de inte fått bidraget som i princip räcker till det nödvändiga hägnet, säger Rolf.
— Planteringarna är viltkänsliga, men det finns andra fördelar med poppel och hybrid-asp. Det blir ljusa områden, inte den lite dystra mark som en granplantage kan vara. Dessutom ville många skogsägare sprida riskerna efter stormarna, och produktionsnivån är högre än granens på samma marktyp, säger Rolf.
Bidrag har gått ut till drygt 1600 hektar planteringar med poppel och hybridasp på Gudrunhyggen. Överlevnaden var i undersökningen lägre för poppel (45 procent) än för hybridaspen (67 procent). Den relativt låga överlevnaden förklarar Rolf med några planteringars svåra viltskador, men också att annan växtlighet hade hunnit etablera sig efter Gudrun.
Poppel och asp ställer krav på bördiga och näringsrika jordar, med god tillgång till vatten och inte för grunt jorddjup. Hybridaspplantorna kan vara ganska dyra, men efter första generationens avverkning, har man en mängd rotskott som i princip räcker till både mark-ägare och vilt, även om de båda kategorierna glädjer sig på lite olika sätt.
Poppel ger mer stubbskott. Virket går mest till massaved och biobränsle.
— Jag tror att förädling skulle öka vinsten ännu mer, säger Rolf Övergaard. För poppel är det i princip bara en klon som hittills har gett plantmaterialet, och det behövs mer variation.
Nu anställs en forskare vid Institutionen för sydsvensk skogsvetenskap, SLU, som under två år får möjlighet att undersöka lämpliga plantförband, metoder för röjning och gallring, samt medverka till att bättre plantmaterial tas fram.
Text: Ulla Sundin Beck