Var vänlig ladda om sidan
Vill du läsa låsta medlemsartiklar?

Då behöver du bli medlem i Föreningen Skogen. Med ett medlemskap förkovrar du dig genom exkursioner och seminarier. Du blir en del av vår gemenskap och får dessutom ta del av dina unika medlemsrabatter och förmåner.
- Medlemskap i Föreningen Skogen (12 månader)
- Tillgång till medlemsartiklar på skogen.se
- Tillgång till Tips & Råd på skogen.se
- Digitala skogsfrukostar och seminarier
- Exkursioner runt om i landet
- Unika förmåner och rabatter
Redan medlem?
Bevaka fröåren
Den som ska plocka kott för egen sådd eller försäljning behöver hålla reda på när det är bra fröår.
Bra år för tall kan inträffa fler år i rad. Varmt och torrt väder i juli 2007 ger en bra blomning under maj/juni 2008. Den hösten sätter tallen en knopp. Befruktningen sker först ett år senare, i maj/juni 2009. I slutet av augusti har fröna växt till sig och mognat. I september plockas kotten och placeras i kottlager för att eftermogna. Fröna når full grobarhet i slutet av oktober. Därefter är det dags att klänga kottarna.
Till skillnad från gran kan tall sätta kott på alla skottspetsar. Det är därför goda fröår kan inträffa flera år i rad, om vädret är det rätta.
Gran sätter bara kott ute i terminalspetsarna, längst ut i spetsen på grenen. Blommar den rikligt — på många grenar — finns det inte tillräckligt med terminalskott för att blomma rikligt nästa år igen. Normalt sett blommar granen rikligt vart tredje till fjärde år.
Gran har kortare fröcykel än tall. En bra sommar 2007 leder till bra blomning och befruktning redan sommaren 2008. Fröet kan falla redan samma höst. Men det sker normalt sett våren efter. Höstfröfall är vanligare i norr.
Så här behandlas fröerna
Gör alltid en groningsanalys innan du väljer behandling för ditt frö.
Vitalisering ger snabbare och jämnare groning. Fröna vattnas upp till cirka 30 procents vattenhalt. Sedan förvaras fröet i +5, +10 eller +15 grader i tre till 45 dagar beroende på groningsanalysens resultat, trädslag och ursprung. Därefter torkas fröna ner till lagringsbar fukthalt, cirka fyra till sju procent.
Vid IDS-behandling sorteras döda och svaga frön bort ur ett fröparti. Behandlingen inleds alltid med en vitalisering. Därefter vattnas fröna upp så att alla sjunker i ett vat-tenbad. I nästa steg torkas fröna i svävtork. Döda frön har trasiga cellmembran och torkar snabbare än levande frön med friska cellmembran. Svagt utvecklade frön har mer tomrum innanför fröskalet. Efter torkning får de därför lägre densitet än fullt utvecklade frön. När fröna torkats sorterar man bort döda och svagt utvecklade frön i ett vattenbad. Dessa frön flyter upp till ytan medan de friska fröna sjunker till botten.
I så kallad prevac av tallfrö sorteras skräp och frö med skadat fröskal bort. Torra flytande frön trycks ned under ytan i kärlet och under vakuum. Frö med hela fröskal behåller sin luftvolym medan frö med trasiga skal tappar luft. När lufttrycket höjs tar frön med trasiga skal upp vatten och sjunker till botten av kärlet. Frö med helt fröskal är kvar vid ytan. Metoden fungerar inte för granfrö.
Fröna fraktioneras i storlekar med hjälp av såll.
Kottprover visar mognad
För den storskaliga hanteringen tar man löpande kottprover, inte minst om vädret är dåligt.
Skogforsks fröservice i Sävar analyserar kottar och frö. Dit kan du skicka dina prover. Kottens klängbarhet, utbyte av matat frö samt 1000-kornvikt analyseras genom en provklängning. Analys av insekt- och svampskador i grankott görs efter snittning av kottarna. Förväntad grobarhet (anatomisk potential), andel insektsskadade, tomma och matade frön bestäms med en röntgenanalys. Vattenhalt i kottarna bestäms genom torkning.
Så här tar man kottprover: I plantage tas fyra till sex kottar från 10 träd per klon. Plocka från alla delar av trädet. I skogen ett kottprov per fyra till fem kvadratkilometer om vädret och kvaliteten har varit bra. Tätare prover under dåliga år eftersom lokalklimatet har större betydelse vid sämre somrar.
Insekter som sänker utbytet är ett problem i framförallt granfrö. Kvaliteten påverkas inte, men utbytet minskar. Insekter i tallfrö är ytterst sällsynt.
Plocka bara färska kottar på contorta
Contorta kan behålla sex till sju årgångar kottar i oklängt skick på trädet. Plocka inte de gamla kottarna. Om årets grobarhet är 90 procent kan du inte räkna med mer än 60 till 70 procent i fjolårets kott. Frö i kottarna från ännu ett år bakåt i tiden har inte mer än 20 procent grobarhet. Tänk på att contorta kan sätta kott i två omgång i samband med dubbel skottskjutning. Plocka endast kottar från årets skott och en ”våning” ner, inte mer. Kottarnas färg avslöjar hur gamla de är, framförallt på hösten. Nya kottar är mer bronsfärgade. De gamla är grå i färgen.
Se upp i unga contortabestånd där pollineringen kan vara dålig. Kolla utbytet innan du plockar vidare. Det är stor risk för massa tomfrö. Plocka bara kott i contortabestånd där du känner till ursprunget.
Kläng inte kottarna direkt
Dålig kotthantering ger dålig frökvalitet. Fukt i kombination med kyla är det stora problemet.
Om kottarna är plockade i september ger direkt klängning lägre grobarhet. Låt istället kottarna eftermogna i en luftig miljö. Håll 40 procent vattenhalt i kotten. Lägg inte för tjocka kottlager. Håll lagertemperaturen omkring plus fem till tio grader. Efterlagring behövs inte om kottarna är plockade i oktober.
Kläng tallkott två gånger. Vattenbehandling ger 95 procent frö, ovattnat ger bara 70 procent utbyte. Var försiktig med värmen, framförallt i början när kottarna är fuktiga. Undvik mer än 30 procent vatten i kotten, kombinera inte höga temperaturer och hög fuktighet, låt inte temperaturen stiga över 50 grader. Kontrollera fröutbytet. Se upp för mekaniska skador, ha lite kott och stora galler i kottklängen.
Lär dig mer: Besök www.skogforsk.se. Klicka dig fram till ”Fröservice”.
Text: Erik Viklund
Ur SKOGEN 6/07
