Var vänlig ladda om sidan
Vill du läsa låsta medlemsartiklar?
Då behöver du bli medlem i Föreningen Skogen. Med ett medlemskap förkovrar du dig genom exkursioner och seminarier. Du blir en del av vår gemenskap och får dessutom ta del av dina unika medlemsrabatter och förmåner.
- Medlemskap i Föreningen Skogen (12 månader)
- Tillgång till medlemsartiklar på skogen.se
- Tillgång till Tips & Råd på skogen.se
- Digitala skogsfrukostar och seminarier
- Exkursioner runt om i landet
- Unika förmåner och rabatter
Redan medlem?
Inom fågelskådningen är det populärt med tomtlistor. Det gäller att se så många olika fågelarter som möjligt på tomten – eller från tomten. Det finns de som sett över 200 olika arter. Genom att sköta den privata skogsfastigheten rätt kan man locka många arter – och inte minst hjälpa de sällsynta. Nyckelordet är variation. Skapa så många olika miljöer som möjligt på fastigheten. Insatserna beror förstås på var i landet skogen ligger.
Ska du få till de riktigt långa fågellistorna så urartar det här, som så ofta, till arbete: Ju mer du är ute och skådar fågel på din fastighet, desto större är sannolikheten att du ser den där ovanliga fågeln som bara passerar en gång per årtionde.
Om det finns en mycket sällsynt eller hotad art i ditt område kan det behövas särskilda åtgärder. Naturvårdsverket har upprättat åtgärdsplaner för hotade miljöer och arter, bland annat några fåglar. Planerna omfattar allt från hotbeskrivning till myndigheternas insatser genom reservat och inplantering. Men där kan också finnas konkreta råd, som till exempel frihuggning av lövträd och ringbarkning av björk för vitryggig hackspett.
Något för varje fågel
• En mångfald av trädslag och beståndstyper gynnar många arter.
• Lämna äldre skog och äldre lövträd. Att många har gjort så under de senaste decennierna anses vara en av anledningarna till att fåglar hör till de få artgrupper som utvecklats positivt på senare år. Till de arter som har ökat hör tjäder, sidensvans, tretåig hackspett och gransångare. Minskat har däremot kungsfågel och spillkråka.
• Lämna gammal halvgles granskog där tjäderns kycklingar kan hitta mat och skydd.
• Odla lite granungskog där nötkråkan kan gömma sina hasselnötter.
• Skada barken på några gamla granar för den tretåiga hackspetten!
• Ett par hyggen med gräs, där sorken blir föda till vråkar och ugglor. Naturligtvis lämnar du några riktiga bjässar som rovfåglarna kan spana från.
• Några gamla ekar och en hasseldunge.
• En liten fågelbärsplantering för stenknäcken.
• En sumpgranskog för järpen.
• En döende björkskog för den mindre hackspetten.
• Den gamla mossen ska naturligtvis hållas öppen så att orren kan spela. I värsta fall får du väl gå ut med röjsågen …
• En flitig bäver kan bli din och fåglarnas bästa vän – hon bygger raskt ett naturligt viltvatten för knipa och skogssnäppa – och skapar massor med död ved. Kommer det ingen bäver så kan en grävmaskin göra samma jobb, fast dyrare.
• Men det räcker inte med skog för att få en acceptabelt lång fågellista. Det bör också finnas lite öppen mark för att få med jordbrukslandskapets fåglar.
• Om du inte har en bolagsskog att sköta så blir effekten förstås bättre när du samverkar med grannarna. Man kan också kontakta Sveriges ornitologiska förening och fråga om de vill hjälpa till med tips och kanske praktisk faunavård. Det finns 85 lokala klubbar från Storuman till Ystad.
Ur SKOGEN 3/2013
Texten kommer från boken ”Skogstokig” av Carl Henrik Palmér. Boken beskriver 28 alternativa sätt att sköta skogen – för olika intressen. Beställs från Föreningen Skogens webbshop.