Låst artikel för våra medlemmar
Vänligen besök din profilsida för att se vilka av våra produkter som du har tillgång till samt mer information.
Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår support.
Var vänlig ladda om sidan
Vill du läsa låsta medlemsartiklar?
Då behöver du bli medlem i Föreningen Skogen. Med ett medlemskap förkovrar du dig genom exkursioner och seminarier. Du blir en del av vår gemenskap och får dessutom ta del av dina unika medlemsrabatter och förmåner.
- Medlemskap i Föreningen Skogen (12 månader)
- Tillgång till medlemsartiklar på skogen.se
- Tillgång till Tips & Råd på skogen.se
- Digitala skogsfrukostar och seminarier
- Exkursioner runt om i landet
- Unika förmåner och rabatter
Redan medlem?
Grenar och toppar (grot) får tas från hygget utan kompensationsgödsling. Men bara en gång per omloppstid. Och då ska barren lämnas kvar och spridas ut så jämnt som möjligt. Det är grunden i Skogsstyrelsens regler för skogsbränsle och kompensationsgödsling som började gälla den 1 december.
Sur mark och torvmark
I röjning eller gallring får även barren tas ut en gång utan näringsgödsling.
När de gamla reglerna infördes 1986 var näringsförluster på svaga marker det mest uppmärksammade problemet. Reglerna gick noga in på hur mycket som kunde tas ut på olika marker. Sedan dess har debatten handlat mer om försurning och kväveutlakning, och om tillväxtförluster på goda ståndorter. Därför har kompensationsgödsling med kalcium, magnesium och kalium nu kommit i fokus.
När grenar och toppar tas ur skogen förlorar marken mer näring än vittring och nedfall kan ersätta, konstaterar Skogsstyrelsen. Risken blir stor för lägre produktion i nästa omloppstid. Helst bör skogsägaren alltid kompensationsgödsla om grot tas ut.
I sina rekommendationer räknar myndigheten upp några skäl till att man ändå obehindrat bör få tillgodogöra sig grenar och toppar en gång. Ett skäl är att tekniken för kompensationsgödsling helt enkelt inte är färdigutvecklad. Andra skäl att avstå gödsling vid slutavverkning är att många småkvistar i praktiken blir kvar och att markförändringarna trots allt är långsamma.
Skogsstyrelsen konstaterar att tekniken idag är dåligt utvecklad för att lämna barren väl spridda över hygget. Men myndigheten nöjer sig med att slå fast att tekniken bör utvecklas.
Stopp på sur mark
På starkt försurade marker i sydvästra Sverige har mycket av mineralnäringen försvunnit. Där bör man aldrig ta ut grot utan att tillföra ny näring. Som sura räknas de marker som ligger inom tillrinningsområden för försurade vatten, bland annat kalkningsobjekt.
På torvmark är det ont om kalium, magnesium och kalcium i marken. Även där är kompensationsgödslingen ett krav redan första gången grenar och toppar tas tillvara.
På andra marker kan uttag av både kvistar och barr däremot vara bra, anser Skogsstyrelsen. Det gäller skogsmark med högt kvävenedfall, framförallt bördiga, kustnära lokaler i sydvästra Sverige. Där behövs ingen kompensationsgödsling när man tar ut toppar och grenar. Om även barren följer med bör dock kalium, magnesium och kalcium gödslas ut.
Akta magra marker
En viss omsorg om de näringsfattigaste markerna finns kvar i de nya reglerna. På mycket torra lavmarker i Norrland kan uttag av skogsbränsle försvåra återväxten. Där bör barr, grenar och toppar få ligga kvar.
Ordet ”bör” förekommer ofta i Skogsstyrelsens allmänna råd. Juridiskt betyder det ungefär att den som följer råden också följer lagen. Ibland kan det dock finnas utrymme för andra sätt att följa lagen.
Text: Bengt Ek