Nu kan du sköta skogen digitalt

Clas Fries sätter plantan i backen till det nya referensverket om skogsskötsel. Foto: Elisabeth FriesSkogskötselserien är en ”bokserie” som bara publiceras på nätet. Man kan skriva ut en hel bok eller klippa utvalda delar som underlag till exempelvis kurser och exkursioner.
Clas Fries vid Skogsstyrelsen är general för hela serien. Han ser idag bara fördelar med en internetpublicering, även om ambitionen från början var en tryckt bokserie.
— Vi valde webb-publicering av kostnadsskäl, men det har visat sig vara ett lyckat beslut, säger han. Tiden har sprungit ifatt oss, idag använder allt fler Internet för att hitta information ”on demand”. Det blir också enklare att uppdatera böckerna i takt med att kunskapen ökar. Men det finns inget som utesluter att vi trycker någon eller några delar om det finns efterfrågan.
Behovet av en gedigen lärobok i skogsskötsel har diskuterats i 15—20 år, berättar Clas. Skogsskötselseriens föregångare var Vadim Söderströms ”Ekonomisk Skogsproduktion” som kom på 1970-talet, och dessför-innan får vi leta oss tillbaks till Anders Wahlgrens ”Skogsskötsel” från 1914.
— Skogsskötselserien skiljer sig dock genom vår ambition att belägga alla påståenden med referenser till forskningsresultat. Informationen ska vara kvalitetssäkrad! Författarna, som ofta är forskare själva, är noga med att ange vad vi vet från experiment och erfarenhet. Men också vad vi inte vet. För det finns fortfarande kunskapsluckor.

Fyra stora intressenter står bakom bokserien: Skogsstyrelsen, SLU, LRF Skogs­ägarna och Skogsindustrierna. Dessutom har Energimyndigheten och Skogssällskapet bidragit med pengar. Clas Fries gjorde en förstudie år 2004, och ambitionen var att hela serien skulle vara färdig 2008. Projektet har dock förlängts med ett halvår.
— Jag var blåögd och underskattade tidsåtgången i början, erkänner Clas Fries. Det tar lång tid när författare ska skriva och samordna sig med andra, och många författare har höga ambitioner. Men det måste få ta tid. Varje bok blir ett referensverk som i princip står sig för evigt, eftersom innehållet kan uppdateras löpande.
Clas betonar att böckerna inte är några handböcker med ”gör-så-här”. Där hänvisar han i stället till Skogforsks webbsystem ”Kunskap Direkt” (namnbyte till ”Skogskunskap” år 2017). Böckerna vänder sig till tjänstemän och studenter, och i viss mån till intresserade skogsägare. Skötselserien kan sedan vara en grund när man vill ta fram mer handfasta instruktioner.

Clas visar upp de 64 informationstäta sidorna om röjning som ett exempel på hur författarnas ambitioner att visa alla ”om och men” kan kombineras med det praktiska skogsbrukets behov av konkreta råd. Författarna Nils Pettersson, Nils Fahlvik och Anders Karlsson tar oss med på en resa genom röjningsformer, röjningseffekter, teknik, skador och ekonomi. Även om den inte är en instruktion som pekar med hela handen visar den i stället konsekvenser av olika handlingar. Hur påverkas kvistgrovleken om vi röjer hårt eller svagt? Kommer stubbskottsbjörken att växa ifrån tallplantorna om vi röjer nu? Hur påverkas produktionen av biomassa och gagnvirke av röjningen? SKOGEN har gjort en egen tolkning av röjningsråden för några olika skogsägare, se nedan.
— Vi lade också till två företags röjningsråd som bilagor. Hur de praktiska råden utformas beror ju på skogsägarens egna mål med skogsbruket.
”Skogsskötselns grunder” och ”Skogsbruk — mark och vatten” har också publicerats till och med juni, och under hösten förväntas ytterligare 5 till 10 böcker bli färdiga. Clas har tagit emot många positiva synpunkter, men också en del kritik mot att naturvårdsfrågorna borde få större utrymme.

— Man ska komma ihåg att detta är en skötselbok för skogsproduktion, säger han. Och den kommer perfekt i tiden, nu när produktionsfrågorna är i fokus.
Skogsskötselserien finns på Skogsstyrelsens webbplats www.skogsstyrelsen.se/skogsskotselserien.

Text: Mats Hannerz