Nu blir rönen råd

30 december 2015 Att ta naturhänsyn vid avverkning är inte det det lättaste. Vem kan egentligen bena ut om det är bäst att lämna kantzoner eller höga stubbar? Men det behöver inte vara så krångligt, enligt forskare.

Nu blir rönen råd

Låst artikel för våra medlemmar

Du är inloggad på Skogen, men du saknar behörighet till detta material.

Vänligen besök din profilsida för att se vilka av våra produkter som du har tillgång till samt mer information.

Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår support.

Var vänlig ladda om sidan

Vi kunde inte säkerställa om du är inloggad eller inte. Var vänlig ladda om denna sida.

Vill du läsa låsta medlemsartiklar?

Tidnignen Skogen

Då behöver du bli medlem i Föreningen Skogen. Med ett medlemskap förkovrar du dig genom exkursioner och seminarier. Du blir en del av vår gemenskap och får dessutom ta del av dina unika medlemsrabatter och förmåner.

  • Medlemskap i Föreningen Skogen (12 månader)
  • Tillgång till medlemsartiklar på skogen.se
  • Tillgång till Tips & Råd på skogen.se
  • Digitala skogsfrukostar och seminarier
  • Exkursioner runt om i landet
  • Unika förmåner och rabatter
Se medlemserbjudanden här Köp medlemskap här

Redan medlem?

Är du redan medlem i Föreningen Skogen? Då loggar du in på ditt konto här:

Det forskas väldigt mycket kring hur man tar naturhänsyn efter en avverkning och det råder knappast brist på information för dig som är skogsägare.  Utmaningen är snarare att sålla bland alla resultat. Det är inte lätt att veta vilket sätt man ska välja.
Men nu ska en stor del av all denna forskning mynna ut i praktiska råd. Ett forskarteam har studerat 120 vetenskapliga artiklar från Norden och Baltikum för att göra sammanställningar och sprida konkreta tips. Snart är de klara.
Jan Weslien, Skogforsk, och Lena Gustafsson, SLU, har ingått i teamet och blivit förvånade över vissa saker under arbetets gång.

Jan Weslien– Det är slående hur många arbeten det gjorts om asp och hur entydig den forskningen är: Trädslaget är ­verkligen väldigt viktigt för den bio­logiska ­mångfalden. Däremot finns det förvånande lite om tall, vilket är anmärkningsvärt, säger Jan Weslien.
En annan upptäckt är att man bör prioritera en hänsynsåtgärd per hygge. Om man lämnar lite av allt finns det en stor risk att det blir för lite av allt.
– Man måste tänka på att varje art måste ha tillräckligt många träd eller tillräckligt stor yta. Det är bättre att lämna många träd av ett enda trädslag än att lämna så många trädslag som möjligt.
Han säger också att det är bättre att lämna en ­ordentlig kantzon eller hänsynsyta i stället för att göra flera små insatser.
Mängden arbeten om kvarlämnade högstubbar var slående många.
– Ja, där har det gjorts mycket, men det mesta är om högstubbar av gran. De arbeten som ändå har gjorts på högstubbar av lövträd visar på stor nytta för rödlistade arter.

En annan, högst personlig reflektion över skogsbruk och naturvård som Jan Weslien har gjort under arbetet är hur lätt konflikter uppstår.
– Det blir lätt hårda ord och låsningar mellan naturvården och dem som vill ha ett lönsamt skogsbruk. ­Förhoppningsvis kan vår kunskapssammanställning vara till hjälp i sådana sammanhang, säger han.

Lena GustafssonLena Gustafsson slogs av att vissa forskningsområden är populärare än andra. Det finns väldigt mycket gjort på insekter, men bara ett par studier om fåglar.
– Det tycker jag är konstigt, eftersom vissa fåglar kan reagera väldigt snabbt på lämnad hänsyn. Det är också så att för vissa arter har man upptäckt att den goda effekten ökar med tiden. För lavar, exempelvis, ­verkar arterna öka ju äldre hänsynen blir. Över huvud taget bör man tänka långsiktigt – hänsynen ska ju finnas kvar under mycket lång tid.

Om Lena Gustafsson bara får välja ett råd att ge till skogs­ägarna väljer hon – utan att veta om det – samma som sin kollega.
– Tillsammans med en planläggare kan du hitta en insats som känns bra. Bättre satsa på en rejäl kantzon eller en riktigt fin hänsynsyta än en massa olika saker.

SKOGEN 11/2015

Hämtar fler artiklar
Till Skogen startsida
På väg
Lars återvänder till Naturskog
SkogsJobb