Naturvårdsgallring i ädellövskog

31 juli 2018 Helt orörd ädellövskog är den mest hotade skogstypen. Den är väldigt ovanlig och har de största biologiska värdena, men ligger ofta i de mest tättbefolkade områdena och det är högt tryck på sådan skog. Frågan är om ädellövskogar i reservatsombildningar mår bäst av fri utveckling.

Naturvårdsgallring i ädellövskog

Låst artikel för våra medlemmar

Du är inloggad på Skogen, men du saknar behörighet till detta material.

Vänligen besök din profilsida för att se vilka av våra produkter som du har tillgång till samt mer information.

Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår support.

Var vänlig ladda om sidan

Vi kunde inte säkerställa om du är inloggad eller inte. Var vänlig ladda om denna sida.

Vill du läsa låsta medlemsartiklar?

Tidnignen Skogen

Då behöver du bli medlem i Föreningen Skogen. Med ett medlemskap förkovrar du dig genom exkursioner och seminarier. Du blir en del av vår gemenskap och får dessutom ta del av dina unika medlemsrabatter och förmåner.

  • Medlemskap i Föreningen Skogen (12 månader)
  • Tillgång till medlemsartiklar på skogen.se
  • Tillgång till Tips & Råd på skogen.se
  • Digitala skogsfrukostar och seminarier
  • Exkursioner runt om i landet
  • Unika förmåner och rabatter
Se medlemserbjudanden här Köp medlemskap här

Redan medlem?

Är du redan medlem i Föreningen Skogen? Då loggar du in på ditt konto här:

I det svensk-norska forskningsprojektet Transforest omvandlas betesmark, hagar och fält som har vuxit igen och blivit täta blandskogar till fina ädellövskogar genom röjning och gallring. ­Tanken är att den biologiska mångfalden ska gynnas samtidigt som skogarna blir attraktiva rekreationsområden som dess­utom ger inkomst från gallring.
– I normala fall sköter man skogen för att få fram virke, och i reservat sköter man den inte alls. Skogarna i vårt projekt blir ett mellanting, man sköter för att skapa ­flera olika värden, säger Magnus Löf som är professor på SLU och deltar i projektet.

Forskarna förväntar sig att Transforest-projektet kommer att gynna ljusföredragande trädslag som ek, ask och fågelbär. Slutsatsen från det liknande Ekprojektet vid Göteborgs universitet är att biologisk mångfald överlag gynnas. 

Läs mer om Transforest-projektet i SKOGEN 6-7/2018
Läs SKOGEN-numret digitalt – som prenumerant eller lösnummer»

Här är några råd från Ekprojektet vid Göteborgs universitet om naturvårdsgallring:

• För att det ska vara lönt att naturvårdsgallra för större ekar måste löv- eller blandskogen vara sluten. Krontaket ska täcka himlen till minst 75 procent. Är skogen glesare är fri utveckling att föredra tills vidare.

• Inventera trädslagen. Uppskatta hur mycket du har av varje. Har du 25 till 75 procent ek är naturvårdgallring en bra idé, men är det 90 procent eller mer behövs det oftast inte. Är andelen mindre än 15 procent kanske det räcker att göra punktinsatser för ekarna. 

• Avverka 25 till 30 procent av grundytan, men spara förutom ek ovanligt ädellöv som lönn. Finns det gran eller andra dominerande, vanligare trädslag kan avverkningen bli upp till 40 till 50 procent. Avverkar du mer för att till exempel friställa ekar får du vara beredd på att det snabbt växer igen, särskilt om det finns hassel eller andra buskar. Avverkning på 25 till 30 procent är att föredra, och att återkomma senare.

• Röj även undervegetationen så det kommer ljus på marken till örter och insekter. 

• Inventera rödlistade arter. Har du en rik lundflora är det bra att var aktsam så du inte förstör den. 

• Spara död ved. Är det ont om det så fäll gärna lövträd och låt ligga. 

• Nu får du se hur skogen utvecklas. Om det kommer pionjärträd eller sekundärträd och i vilken grad viltbete påverkar Utvecklingen. I regel måste man skydda uppkommande ekar.

SKOGEN 6-7/2018

Hämtar fler artiklar
Till Skogen startsida
På väg
Axel och Anders börjar på Forum Fastighetsekonomi
SkogsJobb