När staten vill köpa din nyckelbiotop

• Vad ska man som skogsägare tänka på när staten vill köpa en nyckelbiotop som finns på fastigheten?
• Vilken form av skydd passar bäst?
• Vad ska avtalet innehålla?
• Vad är rätt pris?
• Vilka möjligheter har man, och vilka skyldigheter?

SKOGEN har talat med skogsägareföreningar, konsulter och myndigheter.

1. KONTROLLERA

Är det verkligen en nyckelbiotop?
En nyckelbiotop är ett skogsområde där man finner eller kan förväntas finna rödlistade arter. En rödlistad art är en art vars existens hotas i större eller mindre omfattning (mer på hem- sidan www.dha.slu.se).

I praktiken finns det ingen gräns för hur stor eller liten en nyckelbiotop kan vara. Ibland kan man hitta rödlistade arter som inte beror på skogen i sin helhet, till exempel en svamp på en enstaka gammal asp. Detta inslag bör då vårdas, men motiverar inte att man utnämner omgivningen till nyckelbiotop.

Områden där man inte hittat någon rödlistad art kan ändå vara en nyckelbiotop. Skogen kan ha sådana egenskaper att det kan förväntas att där finns arter. Skogsvårdsstyrelsen har regionala tillämpningar som man kan ta del av.

Är biotopen rätt avgränsad?
Nyckelbiotopen avgränsas av sina naturvärden och omfattar inte någon skyddszon.

Skogsvårdsstyrelsens avgränsning vid inventeringen är preliminär. Om det blir aktuellt med någon form av lagligt skydd kan gränsen ses över. Men även vid frivillig hänsyn är gränsdragningen intressant. Är gränserna för vida, eller vill jag till och med öka naturvärdena genom en skyddszon?

Vem inventerar?
Inventeringen kan göras av skogsvårdsstyrelsen eller länsstyrelsen. Med 150 inventerare och olika regionala tillämpningar har resultaten naturligtvis blivit lite varierande. Storskogsbruket inventerar själva sina marker.

Observera att skogsvårdsstyrelsen är part i målet varför det alltid är bra om ett oberoende ombud också gör en inventering. Kontakta LRF-konsult eller skogsägarföreningen.

Får jag avverka?
Nyckelbiotopen saknar juridisk status, skogsägaren följer alltså inga särskilda lagar för nyckelbiotoper. Det blir först aktuellt vid någon form av skydd.

Skogsägare uppmanas att kontakta skogsvårdsorganisationens distriktskonsulent för samråd enligt miljöbalken innan man vidtar någon åtgärd inom nyckelbiotopen. Men för hänsynen gäller i grunden bara skogsvårdslagens naturvårdskrav.

Det kan finnas andra skäl att avstå avverkning än de juridiska: Till exempel frivilligt skydd eller det faktum att många virkesköpare inte köper virke från nyckelbiotoper.

Har jag fått reda på alla nyckelbiotoper?
Skogsvårdsstyrelsen meddelar ägarna till alla fastigheter där man funnit nyckelbiotoper. Men endast några procent av den privatägda skogen är inventerad i fält. Det finnas fler nyckelbiotoper att ta vara på. Och ännu fler lokaler med hotade arter.

2. SAMRÅD

När ska man samråda?
Före avverkning i de 19 typer av skogsbiotoper som anges i miljöbalken måste man samråda med skogsvårdsstyrelsen. Det gäller alltså inte alla nyckelbiotoper, men om man är osäker bör man ta kontakt. Om myndigheten vill skydda en biotop som omfattar större värden blir ekonomisk ersättning aktuell.

Vad tas upp vid samrådet?
Samrådet om miljöbalkens skogsbiotoper kan leda till olika överrenskommelser. De skall bekräftas i ett protokoll. Ta upp följande punkter:

• Konkret beskrivning av naturvärdena. Fundera över om detta verkligen är en nyckelbiotop.

• Riktlinjer för skogsskötseln. Vad får du göra och vad får du inte göra?

• Vad gäller för andra former av nyttjande, till exempel jakt?

• Åtgärder för att hantera skador av till exempel insekter, vindfällning och torka.

• Slutgiltig och noggrann gränsdragning. Är området verkligen rätt inritat?

• Diskutera myndighetens tankar kring vilken form av skydd man har tänkt sig. Fundera på vilket typ av skydd som är bäst för dig. (Se faktatext längst ner.) Den som har höga skogsvårdskostnader kan kvitta dessa mot intäkten från ett naturvårdsavtal men inte mot ersättningen för ett biotopskydd. Staten har avsatt extra pengar för inrättandet av naturreservat. Om det kan bli aktuellt med ett naturreservat kan det vara bra att agera nu innan pengarna tagit slut.

3. SKRIV AVTAL

Vem hjälper mig?
Observera att markägaren har rätt till kostnadsfritt ombud i juridiska och skogliga frågor vid inventering, värdering och avtalsskrivning. Detta är att rekommendera för att
frågan ska bli rätt hanterad.

Vad ska värderingen omfatta?
Värderingen bör omfatta
1) Minskade intäkter och förändrade kostnader över åren.
2) Andra skador eller nackdelar.
3) Kostnader för åtgärder som markägaren åtar sig.
4) Indirekta kostnader som kan uppkomma på angränsande skog, till exempel insektsangrepp efter omfattande vindfällningar i nyckelbiotoper.

Ersättningen beräknas med den så kallade beståndsmetoden. Värdet beräknas vanligen som:

Rotpostvärde
+ värdet skogsgeneration 1
+ värdet av skogsgeneration 2
— skogsvårdskostnader.

Ju längre bort i tiden kostnader och intäkter ligger, desto lägre värde får de.

Den nivå av naturhänsyn som krävs i 30 § Skogsvårdslagen utgör 0-nivån. Virke som skulle lämnas vid sådan hänsyn får alltså inget värde.

Värderingen kan utföras av skogsvårdsstyrelsen eller länsstyrelsen. Observera att skogsvårdsstyrelsen är part i målet varför det alltid är bra om ett oberoende ombud också gör en värdering. Kontakta LRF konsult eller skogsägarföreningen.
Analysera och kontrollera inventering och värdering. Kontakta LRF juridiska byrån, LRF-konsult eller skogsägarföreningen.

Vad kan jag få i ersättning?
Ersättningen beror på hur omfattande skyddet är. Det varierar även mellan olika regioner. Sträva efter ett marknadsmässigt pris.

Vid naturvårdsavtal råder oftast inget totalt avverkningsförbud. De senaste åren har ersättningen i genomsnitt legat på närmare 6.000 kronor per hektar.

Vid biotopskydd med totalt avverkningsförbud beror priserna mycket på skogstyp. Hälften av besluten om biotopskydd har gällt urskogsartad barrskog. Där har genomsnittspriset hittills legat på 30.000 kr/ha. Näst vanligast är rasbranter (samma prisnivå). Äldre naturskogsartad ädellövskog har i genomsnitt ersatts med över 40.000 kr/ha.

På lågbestockade impediment ger biotopskyddet ibland inte någon ersättning alls.

Det förekommer också att skogsägare ”skänker” bort sin biotop. Avstår från ersättning för att skogen ska sparas för framtiden.

Vilka restriktioner?
I naturvårdsavtalen kan man i princip avtala om vilka skötselvillkor som helst. Exempelvis att löv ska lämnas vid avverkning, prioriteras vid gallring eller att allt barr ska huggas ut.

Vanligt är också att markägaren ska spara zoner mot rasbranter eller andra områden som skyddats genom beslut om biotopskydd, eftersom dessa inte får omfatta skyddszoner.
Avtalet kan även föreskriva att markägaren t ex ska undvika att köra traktor över ett visst område.

Även biotopskydden kan innehålla beslut om viss skötsel. Om markägaren inte vill åta sig arbetet kan någon annan få uppdraget.

Förhandling
Parterna förhandlar tillsammans med ombud. Förhandlingen baseras på inventeringen och värderingen. Det är normalt att Skogsvårdsstyrelsen försöker att hålla igen för att det inte ska gå inflation i priserna. Ett visst utrymme att förhandla om priset finns om skogsägaren kan ange särskilda skäl, som att denne blivit erbjuden ett mycket högre pris av en annan part.

Vad ska stå i avtalet?
Avtalet bör inte strida mot andra lagar så som skogsvårdslagen. I och med att skogsvårdsstyrelsen upprättar avtal med hänvisning till den relativt nya miljöbalken finns risken att man har förbisett framtida intressekonflikter med andra lagar.

• Avtalet skall vara skriftligt och bör omfatta följande punkter.

• Skyddsform och ersättningar.

• Fastighetsbeteckning och ägare. Vid inrättandet av naturreservat bildas i vissa fall en särskild fastighet.

• Berörd del/delar av fastigheten

• Motiv och mål för markavsättningen med angivna naturvärden samt varför dessa skall skyddas för framtiden.

• Föreskrifter och skötselplan. Hur ska objektet skötas för att bevara eller utveckla naturvärdena? Hur tar man vara på andra värden så som landskapsbilden?

Avtalets längd
Biotopskydden är permanenta. Naturvårdsavtalen vill skogsvårdsstyrelsen normalt teckna för 30 till 50 år, men det går att skriva dem betydligt kortare.

Sedan årsskiftet kan naturvårdsavtal skrivas in hos inskrivningsmyndigheten, som oftast är tingsrätten. Det följer då fastigheten vid ägarbyte. Men avtalet måste inte utformas på det sättet.

Följ avtalet!
Om skogsägaren av oaktsamhet eller medvetet bryter mot beslutet om biotopskydd eller naturreservat kan han eller hon dömas till böter. Eller till fängelse i upp till två år. Skogsägare som bryter mot naturvårdsavtal kan dömas till att återbetala ersättningen.

Erik Viklund