Låst artikel för våra medlemmar
Vänligen besök din profilsida för att se vilka av våra produkter som du har tillgång till samt mer information.
Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår support.
Var vänlig ladda om sidan
Vill du läsa låsta medlemsartiklar?
Då behöver du bli medlem i Föreningen Skogen. Med ett medlemskap förkovrar du dig genom exkursioner och seminarier. Du blir en del av vår gemenskap och får dessutom ta del av dina unika medlemsrabatter och förmåner.
- Medlemskap i Föreningen Skogen (12 månader)
- Tillgång till medlemsartiklar på skogen.se
- Tillgång till Tips & Råd på skogen.se
- Digitala skogsfrukostar och seminarier
- Exkursioner runt om i landet
- Unika förmåner och rabatter
Redan medlem?
Södras fastighet Toftaholm utanför Ljungby befann sig mitt i stormen Gudruns centrum. Av fastighetens 1200 hektar skog blåste 540 ner, och nästan hälften låg samlad på ett enda hygge. Fastighetens skogar var formade enligt den tidigare skogschefen Svante Fahlgrens skötselfilosofi. Han trodde på gran och långa omloppstider, vilket byggde upp enorma virkesförråd med avverkningsmogen gran. Det straffade sig när stormen slog till.
–Idag är Södra vaccinerat mot så långa omloppstider. Vi har sänkt slutavverkningsåldern för gran med tio, femton år, säger Göran Örlander.
Granplantering på nytt sätt. Göran Örlander är skogschef i dag och för honom blev de stora stormfällningarna på Toftaholm en utmaning. Hur skulle den nya skogen bli till? Det var bråttom att beskoga marken innan gräs och hallon tog över. Svaret blev en övervägande plantering med gran, med inslag av andra trädslag. Men den nya granskogen blev inte lik den gamla.
– På de här markerna kommer björken av sig själv, och vi ska hjälpa fram den så att den nya skogen blir en blandskog. Även om vi sätter 90 procent gran så kommer granen att utgöra kanske 60 procent av den nya skogen.
Gran och björk i mosaik. Ungskogen på Toftaholm började röjas efter sommaren 2011, sju säsonger efter stormen. Uppdraget gick till Bengt-Åke Alriksson, välkänd röjarprofil för SKOGEN:s läsare. För honom är björken en resurs, inte ett problem.
–Höga stamantal är nyckeln till både hög produktion och bra kvalitet. Björken bidrar till att en tidig förstagallring betalar sig. Vi skapar en stamtät skog genom en tredimensionell brunnsröjning där granen får växa upp i den ”skorsten” som skapas när de allra närmaste björkarna röjs bort och de närstående sidokvistas.
Björken kommer att ha sin plats i samtliga bestånd. Men skillnader i mark och fuktighet gör att Toftaholm blir som en mosaik där lövet kan dominera i fuktsvackor och granen på torrare delar.
Koldioxidbomben binder kol igen. De första åren efter Gudrun läckte stormhygget i Toftaholm stora mängder koldioxid. Tidningarna nämnde siffror på 20 ton per hektar och år, och skrev rubriker om kalhygget som en riktig ”koldioxidbomb”. Forskarna har hela tiden mätt växthusgaserna.
Redan i år, sju år efter Gudrun och fem år efter planteringen, kan hygget ha nått en balans mellan upptag och utsläpp. Den täta ungskogen med gran och björk binder då lika mycket koldioxid genom fotosyntesen som det som släpps ut genom andning i mark, vegetation och träd. Johan Bergh är klimatforskare på SLU och nöjd med resultatet.
–Barr- och lövmassan ökar mycket snabbt under ungdomsfasen. Förmodligen har beståndet nått ”pay-off-time” om ytterligare kanske sex år. Då har de gröna kronorna bundit lika mycket kol som släpptes ut under hyggesfasen.
Därefter är skogen bara en pluspost för klimatet. På Toftaholm följer forskarna växthusgaserna minutiöst med stora mätmaster. Johan Bergh är nyfiken på att se vilken betydelse tillväxten har.
–Vi jämför olika sätt att sköta skogen, bland annat genom gödsling. Med högre tillväxt tror vi att skogen blir en ännu bättre kolsänka.
SKOGEN 10/2013