Låst artikel för våra medlemmar
Vänligen besök din profilsida för att se vilka av våra produkter som du har tillgång till samt mer information.
Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår support.
Var vänlig ladda om sidan
Vill du läsa låsta medlemsartiklar?
Då behöver du bli medlem i Föreningen Skogen. Med ett medlemskap förkovrar du dig genom exkursioner och seminarier. Du blir en del av vår gemenskap och får dessutom ta del av dina unika medlemsrabatter och förmåner.
- Medlemskap i Föreningen Skogen (12 månader)
- Tillgång till medlemsartiklar på skogen.se
- Tillgång till Tips & Råd på skogen.se
- Digitala skogsfrukostar och seminarier
- Exkursioner runt om i landet
- Unika förmåner och rabatter
Redan medlem?
Lämplig storlek är 30 x 50 meter. Det konstaterar Anders Emmrot och Kjell Cederlund i ett examensarbete på Skogsmästarskolan.
Om det görs på vintern får riporna extra bete från kvistarna som ligger kvar på snön. På sikt blir björken olikåldrig och ger bete i olika höjd, anpassat för varierande snödjup. Resten av året blir markvegetationen frodigare.
Även toppkapning kan ge mer välnärda ripor och större ripkullar på våren. Kapningen ger färska skott men det skapar också ett tillfälligt födotillskott på vintern. Särskilt värdefullt är det under snöfattiga vintrar när ripan inte når upp till de högre skotten. Ripan ska dagligen äta uppemot 100 gram på vintern, det motsvarar en kvistlängd på 30 till 40 meter!
En annan viltvårdsåtgärd som föreslås är att sprida aska eller mull för att skynda på snösmältningen och släppa fram gröna växter. Askan kan spridas en blåsig dag från en skoterkälke. En man står och skyfflar upp askan med vinden. I första hand väljer man platser där man vet att det brukar finnas kullar både goda och dåliga år.
Text: Bengt Ek