Låst artikel för våra medlemmar
Vänligen besök din profilsida för att se vilka av våra produkter som du har tillgång till samt mer information.
Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår support.
Var vänlig ladda om sidan
Vill du läsa låsta medlemsartiklar?
Då behöver du bli medlem i Föreningen Skogen. Med ett medlemskap förkovrar du dig genom exkursioner och seminarier. Du blir en del av vår gemenskap och får dessutom ta del av dina unika medlemsrabatter och förmåner.
- Medlemskap i Föreningen Skogen (12 månader)
- Tillgång till medlemsartiklar på skogen.se
- Tillgång till Tips & Råd på skogen.se
- Digitala skogsfrukostar och seminarier
- Exkursioner runt om i landet
- Unika förmåner och rabatter
Redan medlem?
Nästan 25 000 mil skogsbilvägar knyter ihop avläggen runt om i landets skogar med de större transportvägarna och i slutändan industrierna. Det motsvarar cirka fem varv runt Jorden. Nya vägar tillkommer hela tiden och förutsättningarna ändras. Snart kommer troligen längre och tyngre fordon, samtidigt som klimatet förändras och industrin kräver jämna flöden året runt.
Hur håller man koll på att skogsbilvägarna fungerar för den tänkta transporten? Med hjälp av Skoglig nationell vägdatabas, SNVDB, till exempel. Där anges bland annat skogsvägarnas bärighet och sådant som tillgänglighet under blötperioder.
Databasen förvaltas av SDC, Skogsnäringens informationsnav, och bygger på Trafikverkets nationella vägdatabas NVDB som omfattar hela Sveriges nät av statliga, kommunala och enskilda vägar. Skogsnäringen har sedan kompletterat med information om just skogsbilvägarna.
– Det är en utmaning att få in uppdateringar. Ingen databas är bättre än den information som har matats in, säger Gert Andersson som är programchef på Skogforsk och bland annat arbetar med SNVDB.
Bakgrunden till att den nationella vägdatabasen över huvud taget finns är skogsbranschens önskemål, berättar han. Före datorernas intåg var det papper och tabellverk som gällde när sträckan mellan runt 200 000 avverkningsplatser och mottagande industri skulle resultera i transportvederlag. Klart man såg datorernas möjligheter att hantera stora informationsmängder för att beräkna detta, och dessutom helst hålla koll på vägarnas standard och underhåll. Vägverket nappade till slut.
– Transporter för fem miljarder per år – då är det viktigt hur de utförs, säger Gert Andersson.
FAKTA OM SKOGSBILVÄGAR
• 390 mil skogsbilväg byggdes per år under åttiotalet. 1995 till 2006 byggdes i genomsnitt 160 mil per år. De senaste åren är siffran lägre. (Kunskap direkt – namnbyte till Skogskunskap år 2017)
• 191 kronor kostade det att anlägga en meter ny skogsbilväg 2012. Sex år tidigare var siffran 103 kronor. (Kunskap direkt – namnbyte till Skogskunskap år 2017)
• 68 procent av skogsmarken ligger inom 500 meter från allmän eller enskild väg, enligt Vägplan 90.
• 33 kronor per avverkad kubikmeter var storskogsbrukets kostnad för nyinvestering och underhåll av skogsbilvägar 2012. 1998 var kostnaden sju kronor per kubik.
Skogsnäringen har fortsatt att bygga på databaserna och de uppdateras ständigt. De 100 till 150 mil nya skogsbilvägar som byggs varje år ska naturligtvis rapporteras in och Gert Andersson tycker att den som har en väg – ny eller gammal – på sin mark ska utnyttja de webbformulär som finns för att lägga in uppgifter om den.
Han berättar att de större skogsbolagens vägförvaltningssystem ser till att uppgifter om deras vägar når NVDB och därmed SNVDB. Uppgifter om mindre skogsägares vägar ska rapporteras till VMF Syd och VMF Qbera inom deras respektive områden. I norr sköts det av Skogsstyrelsen.
– Ansvarig för inrapportering är egentligen väghållaren, säger Gert Andersson men tillägger att transportörer och entreprenörer och även andra kan rapportera in avvikelser, till exempel om vägens status på papperet inte överensstämmer med verkligheten.
Men kunskapen om hur den enskilda skogsbilvägen egentligen mår just i dag finns inte i databaserna. Efter att en väg har byggts händer det en hel del under dess livslängd. Kanske är den byggd för att hålla femtio år.
– Någon realtidsinfo finns inte. Höstregn eller tjällossning påverkar vägens status och kräver lokalkunskap för att man ska veta om vägen är farbar.
Det finns också teknik som kan hjälpa till.
– I till exempel Örebro län används sensorer på postbilarna och uppgifter från bland annat väderdatabaser för att visa vad som händer med vägarna i det geografiska området, även skogsbilvägar. I andra projekt används mobiltelefon och gps för att ge ”skakdiagram” över vägar, berättar Gert Andersson.
Han ser framtida tekniska möjligheter för detta. En bra infrastruktur ger en bättre virkesaffär i förlängningen.
– Vägkapitalet kan utnyttjas mer effektivt för virkestransporter, planeringen förbättras för returtransporter och utsläppen blir mindre. Logistik är ett pussel – och det finns utrymme att förbättra.
Krönt vägval
är en tjänst som bygger på SNVDB och tillhandahålls av SDC. Med hjälp av den kan man beräkna transportavståndet som ska ligga till grund för fakturering av transporten. Systemet tar hänsyn till om vägen är backig eller kurvig.
I dag utgår ungefär hälften av de cirka två miljoner skogstransporter som utförs i landet per år från Krönt vägval och siffran stiger långsamt. Systemet används dessutom för avståndsmätning hos skogsbolagen. Se korta.nu/MQj.
SKOGEN 8/2016