Låst artikel för våra medlemmar
Vänligen besök din profilsida för att se vilka av våra produkter som du har tillgång till samt mer information.
Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår support.
Var vänlig ladda om sidan
Vill du läsa låsta medlemsartiklar?
Då behöver du bli medlem i Föreningen Skogen. Med ett medlemskap förkovrar du dig genom exkursioner och seminarier. Du blir en del av vår gemenskap och får dessutom ta del av dina unika medlemsrabatter och förmåner.
- Medlemskap i Föreningen Skogen (12 månader)
- Tillgång till medlemsartiklar på skogen.se
- Tillgång till Tips & Råd på skogen.se
- Digitala skogsfrukostar och seminarier
- Exkursioner runt om i landet
- Unika förmåner och rabatter
Redan medlem?
Gunnar Isacsson, ekolog på Skogsstyrelsen, förväntar sig att 500 000 kubikmeter gran stryker med i Mellannorrland i år. Det kan bli mer eller mindre, beroende på vädret.
– Det får inte finnas färsk ved för barkborrarna att lägga ägg i. Men ännu är det många fällen kvar i skogarna, säger han.
Det är viktigt att få ut virket under vårvintern eller försommaren efter storm.
– Tar du det nu får du fullt timmerpris. Om du väntar tills svärmningen börjat kör du borrarna till industrin och är sedan av med dem.
Barkborrarna övervintrar i marken, i Sydsverige även under barken på stående träd. Vårsvärmningen brukar inträffa när nattfrosten är över. I Sydsverige svärmar borrarna ibland en andra gång på sensommaren. Klimatförändringarna ökar risken för dubbla generationer.
Massförökningen sker mest i liggande träd och minskar kraftigt när borrarna flyttar till stående träd. Där sker angreppen så tätt att barken inte räcker till mer än någon enstaka larv per modergång. Men man kan vidta åtgärder för att skydda sig.
– Fångstved är ett knep. Det fungerar bäst inom sammanhängande arealer på minst tusen hektar. Ytan bör vara cirkelformad eller kvadratisk.
I norr är skiftena ofta långsmala och därför är det svårt att göra samma sak där om inte grannarna också gör det, säger Gunnar Isacsson och uppmanar:
– Samarbeta! Grannsamverkan är bra. Gå samman och sätt upp fällor eller gör fångstvirke.
Fångstvirket måste vara på plats från mitten av april till mitten eller slutet av maj, i norr en bit in i juni. Det kan vara hela träd som fällts avsiktligt eller av storm eller redan kvistade stockar.
Sedan kör man fångstvirket till industri innan baggarna har lämnat det eller barkar det i
skogen. Bortforsling ska ske före 1 juli i söder och 15 juli i norr. Barkning måste göras en månad tidigare medan barkborrarna fortfarande är i larvstadiet.
– Så länge det finns larver och puppor kvar är helbarkning jätteeffektivt. Några ännu ej angripna granar kan lämnas kvar och barkas när de angrips senare i sommar. Använd virket som ved eller låt det ligga kvar och förmultna. När granen är barkad dör borrarna. Metoden är bra på enstaka vindfällen.
Använd barkspade eller motorsåg och barka alla stamdelar som är grövre än tio centimeter. Glöm inte undersidan, all bark ska bort.
Ett tidigt tecken på angrepp är gnagmjölshögar. De är lättast att se på liggande träd.
Det är svårt att se om en gran är angripen innan det är för sent. Det tar mellan fyra veckor och tio månader för barren att vissna. Ett tidigt symtom på angrepp är bruna gnagmjölshögar som man lättast ser på liggande träd. På stående träd faller gnagmjölet ner och lägger sig vid stambasen, i barkspringor och på spindelnät.
På stående träd faller gnagmjölet ner och lägger sig vid stambasen.
– I södra Sverige har man under flera år tagit ut stormvirket i tid, så där har skadorna minskat. Fastigheterna är mindre och lättare att hålla kolla på än dem i norr, men vi ser att det går att få bukt med problemet, avslutar Gunnar Isacsson.
Text: Karin Bernle
Foto: Gunnar Isacsson
SKOGEN 4/2016