Var vänlig ladda om sidan
Vill du läsa låsta medlemsartiklar?

Då behöver du bli medlem i Föreningen Skogen. Med ett medlemskap förkovrar du dig genom exkursioner och seminarier. Du blir en del av vår gemenskap och får dessutom ta del av dina unika medlemsrabatter och förmåner.
- Medlemskap i Föreningen Skogen (12 månader)
- Tillgång till medlemsartiklar på skogen.se
- Tillgång till Tips & Råd på skogen.se
- Digitala skogsfrukostar och seminarier
- Exkursioner runt om i landet
- Unika förmåner och rabatter
Redan medlem?
Utbyggnaden av landets skogbilvägar har fullkomligen exploderat under de senaste årtiondena. Idag står de för mer än hälften av det svenska vägnätet, räknat i kilometer. Men det är inte alltid vägkvaliteten motsvarar kraven. Det kan åtskilliga åkare och även skogs-ägare konstatera. Det hör nämligen inte till ovanligheterna att den nya vägen kollapsat efter att första avverkningen körts ut. Orsaken kan vara bristande kunskap hos den som anlagt vägen.
– Att återställa en totalhavererad väg kan faktiskt bli dyrare än anläggningskostnaden, säger Martin Sjöberg som driver firma HM Asfalt AB.
– Och då är det är inga små pengar vi pratar om. Bara att bygga en ny skogsbilväg på bra moränmark brukar i runda tal kosta runt 100 kronor per meter. Är underlaget blött eller bergigt kan summan snudd på fyrdubblas. Behöver vägen sen helrenoveras efter första slutavverkningen har man gjort en katastrofalt dålig investering.
Vid all vägbyggnad görs först en terrass, vägens viktigaste beståndsdel, av befintligt material. Därför gäller det för den som bygger en sådan att ha kunskap om jordarter och material.
– Det hjälper inte hur bra material man därefter lägger på som bärlager. Är terassen bristfällig blir vägen av dålig kvalitet. Enda sättet att skapa en vägterass med bra hållbarhet är att avlägsna undermåliga massor och ersätta med bättre material.
När grävmaskinföraren byter ut massor måste han därför ha blick för vad som kan vara rätt material. Kan man välta eller packa ihop terassen så löper man mindre risk att få jordinblandning i bärlagret. Något som alltid försvagar en väg, beskriver Martin Sjöberg och tillägger att även vägens sträckning i terrängen har stor betydelse. Därför är det rätt att kräva att den som ”stakar ut” vägen verkligen kan sin sak.
En väg dragen på rätt valt underlag kräver få djupa diken. Om den byggs där det inte finns branta slänter blir miljöpåverkan mindre då bra material kan hämtas nära bygget. Därför är höglänta lägen att föredra. Ofta ger en sådan vägplacering goda möjligheter att hitta material av bra kvalitet en bit ner i marken där vägen anläggs. Att ta material långt från sidorna ger inte bara fula sår utan kan till och med vara olagligt.
– Innan man låter bygga en väg så bör man som skogsägare försöka införskaffa en del kunskaper om vägbyggnad. Då har man bättre möjligheter att få grepp om vilken kvalitet vägen får. Med kunskaper som grund kan den som känner sin terräng också ge tips om var marken har bra bärighet, samt peka på andra omständigheter som kan vara av värde för den som ska anlägga vägen.
Visserligen höjer en skogsbilväg värdet på fastigheten. Men man ska komma ihåg att det bara gäller vägar som är rätt anlagda från början. En sådan är alltid en god investering för framtiden.
–Därför tycker jag det finns all anledning att som skogsägare vara vaken. Och man bör alltid låta någon kunnig och i sammanhanget opartisk person slutbesiktiga vägen innan den tas i bruk. Det rekommenderar jag starkt.
Text och foto: Per Ericsson
Ur SKOGEN 11/2011