Lönsammare gran

Här är mötesplatsen mellan hav och hög kust, här har klippskreviga tallar stämt träff med frodiga 32-metersgranar. Här, i Skulebergets skugga, möter docenten Björn Hånell skogsägaren Sten Bölenius för en skogsvandring. Samtalsämnet är gran med kvalitet.
Sten Bölenius bor mitt i Norrlands granbälte. Mer än 90 procent av hans skog består av gran. Det märks, inte minst i huset i byn Käl; prytt med innertak av ljus granpanel från egen skog.
Sten tror på granens möjligheter. På upprättelse för ett nedvärderat trädslag.
— Men då går det inte att driva ett privatskogsbruk som sköter skogen på samma sätt som storskogsbruket – med sikte på massaved. Här är massindustrins grepp hårt. Den behöver råvaran, samtidigt som man måste hålla nere priserna, säger Sten och spekulerar i om industrin medvetet spär på granens dåliga rykte.

Satsar på kvalitet
Han och skogsforskaren Björn Hånell hoppas på en ny framtid för grantimret. En framtid där god skogsskötsel ska belönas med högre timmerpriser.
— År 1998 vet vi inte i detalj hur vi ska få fram bra kvalitet på gran! I dag finns det nästan ingen kvistren gran. Och det kan ju inte bli en marknad för något som inte finns.
Kvistfri granråvara ska nu bli resultatet av Norrskogs satsning på kvalitetsskötsel av gran. Björn Hånell svarar för många av råden:
— Satsa där du har naturliga förutsättningar: bördiga, fuktiga marker med stort plantuppslag. Ett tätt bestånd dämpar dia-metertillväxten, ger små kvistar och liten andel ungdomsved. Det är de 20-30 första åren i granens liv som är avgörande för om virket ska bli tätvuxet, rätfibirigt och kvistfritt.

Stamkvista granen!
— Röjningen är en balansgång på slak lina – man måste röja för god kvalitet, men gör man fel kan man sabotera beståndet, lyder varningen.
Sedan lanserar Hånell ett nytänkande som ställer gamla lärdomar i skamvrån: stamkvista granen!
— Stamkvistning är det enda sättet få fram nämnbara mängder kvistfritt timmer. Men det kräver tidiga arbetsinsatser. Om du tror att efterfrågan på kvistfritt granvirke kommer att vara hög om 50-60 år, då ska du satsa på stamkvistning.
I medelålders skog gäller det att öka grovleken genom gallring och gödsling.
— Förbered för en stormfast granskärm i sista gallringen, råder Hånell och passar på att dräpa ytterligare ett skogligt axiom:
— Det är en djupt rotad vanföreställning att granen alltid har ett ytligt rotsystem. Helt fel! Granen har också sänkrötter som kan gå på djupet – om marken tillåter det.

Tid för skördetid
I ett nyss avverkat, motorsågat bestånd stannar Sten upp.
— Jag och skogsägarna före mig har skött och vårdat skogen under en omloppstid. Sedan ska den slutavverkas på några timmar. Det känns brutalt.
För Sten är skörden en del av livet i skogen som också måste få ta tid. Men tiden är emot honom i ett annat fall:
— Som självverksam känner man sig illa behandlad: tvåveckors-regeln för färsk granmassa gynnar maskinavverkningarna.
Tiden tar också för sig, på djupet; rot-rötan fräter på sina håll och det är svårt att hinna före.
— Osmidiga maskingallringar i unga granbestånd kan vara rena katastrofen, suckar Hånell och skogsägare Bölenius får därmed stöd för sin skonsamma självverksamhet.
— Men vi får inte glömma att det trots allt är hos tallen man kan göra klippen idag, poängterar Hånell.
Trots att han bor mitt i en vidsträckt julgransodling har Sten Bölenius bara ertappat en enda julgranstjuv. Med en nyhuggen jultall…

Carina S:son-Wigren

Läs mer: Praktiska skötselråd i granbeståndet»