Låst artikel för våra medlemmar
Vänligen besök din profilsida för att se vilka av våra produkter som du har tillgång till samt mer information.
Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår support.
Var vänlig ladda om sidan
Vill du läsa låsta medlemsartiklar?
Då behöver du bli medlem i Föreningen Skogen. Med ett medlemskap förkovrar du dig genom exkursioner och seminarier. Du blir en del av vår gemenskap och får dessutom ta del av dina unika medlemsrabatter och förmåner.
- Medlemskap i Föreningen Skogen (12 månader)
- Tillgång till medlemsartiklar på skogen.se
- Tillgång till Tips & Råd på skogen.se
- Digitala skogsfrukostar och seminarier
- Exkursioner runt om i landet
- Unika förmåner och rabatter
Redan medlem?
Många gånger är det bättre att låta beståndet växa vidare, svarar Sydved i sina skötselråd efter stormen. Kalkyler visar att det ska vara mycket glest för att det ska löna sig att börja om helt. Det gäller särskilt för grandominerade bestånd.
I anvisningarna till Skogsvårdslagen finns en gräns för lägsta virkesförråd, påpekar Sydved. Vid en medelhöjd på cirka 15 meter ska volymen vara så låg som 100 kubikmeter (m3sk) per hektar för att anvisningarna ska uppmana till avverkning.
Här är några andra råd från Sydved:
• Om en stor del av fastigheten är drabbad av stormen behövs en återväxtplan. Syftet är att variera trädslag och skogs-skötsel så att man så långt som möjligt skapar variation på fastigheten i framtiden. Även åtgärdsbehoven kan på så sätt spridas ut över tiden.
• Jämna till ojämna beståndskanter så minskar risken för nya skador. Friställda trädgrupper av tall och löv är dock ofta vindstabila och kan lämnas.
• Fortsätt att odla gran på fuktig mark och på näringsrika friska marker. Ekonomiskt sett finns egentligen inga alternativ där.
• Inblandning av tall och löv i granskog kan ge riskspridning, eftersom trädslagen är mindre stormkänsliga än gran. Nackdelar med blandskog är viltbetning och högre skötselkrav. Dessutom ett ojämn-are krontak vilket anses öka stormrisken.
• Röj tidigt så att ekonomin medger tidig gallring. Det ökar stormfastheten. Ofta behövs två röjningar, först löv, sedan en relativt hård röjning till produktionsförband.
• Förstagallringen görs tidigt och hårt (35 procent av volymen tas ut, inklusive stickväg). Senare gallringar görs svagt, inte alls i äldre granskog. Gallra bara en gång i vindutsatta granbestånd.
• Gallra täta, oröjda bestånd svagt. Helst tidigt på våren.
Stickvägarna kan om möjligt läggas utmed den vanligaste vindriktningen och eventuellt göras några år före gallring.
Text: Benkt Ek