Låst artikel för våra medlemmar
Vänligen besök din profilsida för att se vilka av våra produkter som du har tillgång till samt mer information.
Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår support.
Var vänlig ladda om sidan
Vill du läsa låsta medlemsartiklar?
Då behöver du bli medlem i Föreningen Skogen. Med ett medlemskap förkovrar du dig genom exkursioner och seminarier. Du blir en del av vår gemenskap och får dessutom ta del av dina unika medlemsrabatter och förmåner.
- Medlemskap i Föreningen Skogen (12 månader)
- Tillgång till medlemsartiklar på skogen.se
- Tillgång till Tips & Råd på skogen.se
- Digitala skogsfrukostar och seminarier
- Exkursioner runt om i landet
- Unika förmåner och rabatter
Redan medlem?
Sporerna produceras i så enorma mängder och sprids så lätt med vinden att det inte har någon betydelse att träden står kvar. Låt de stå kvar så att växter och djur gynnas. Dessutom blir det lättare att identifiera motståndskraftiga träd.
Om många askar i ett bestånd skadas eller dör finns det däremot anledning att ta vara på de skadade virkesvolymerna av ekonomiska skäl. Men om det huggs för mycket skadade askar under en kort tidsperiod kan det bli överutbud som leder till prissänkningar. För att minska den risken bör man börja med de svårast skadade träden och göra nya uttag efter några år, resonerar Skogsstyrelsen.
I yngre bestånd med både angripna och friska träd kan de sjukaste träden gallras ut med förhoppningen att de friska och lätt skadade blir produktiv skog.
För askar på ängar och betesmarker, vid vägrenar, i trädgårdar, parker och stadsmiljöer gäller rekommendationen att låta de skadade eller döda träden stå kvar.
Myndigheten avråder från hamling om sjukdomen har trängt in från grenarna till stammen. Trädet försvagas och de nya skotten riskerar dessutom att bli sjuka. Om angreppet inte nått stammen kan angripna grenar däremot beskäras.
Vad ska man då plantera om ett helt bestånd måste avverkas? Att sätta ask igen är kanske inte så lockande, och askplantering är ändå inte så vanligt. Resistenta plantor saknas ännu.
• På väldränerade marker kan lönn, skogsek och skogslind i viss mån ersätta ask. Inom sitt utbredningsområde även bok och i mindre skala fågelbär.
• På fuktig men frisk mark kan skogsek vara ett alternativ. Men riktigt blöta marker, där asken ofta trivs, lämpar sig inte för ek om det inte dikas eller dikesrensas.
• På blöt mark med hög andel gyttja finns inga lämpliga alternativa ädellöv att ersätta asken med, skriver Skogsstyrelsen i sina rekommendationer. Lämpliga triviala lövträd på dessa marker är klibbal och eventuellt poppel. Särskilt klibbal växer ofta tillsammans med ask.
SKOGEN 8/2013