Låst artikel för våra medlemmar
Vänligen besök din profilsida för att se vilka av våra produkter som du har tillgång till samt mer information.
Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår support.
Var vänlig ladda om sidan
Vill du läsa låsta medlemsartiklar?
Då behöver du bli medlem i Föreningen Skogen. Med ett medlemskap förkovrar du dig genom exkursioner och seminarier. Du blir en del av vår gemenskap och får dessutom ta del av dina unika medlemsrabatter och förmåner.
- Medlemskap i Föreningen Skogen (12 månader)
- Tillgång till medlemsartiklar på skogen.se
- Tillgång till Tips & Råd på skogen.se
- Digitala skogsfrukostar och seminarier
- Exkursioner runt om i landet
- Unika förmåner och rabatter
Redan medlem?
Per-Eriks kamp för ett nytt sätt att beskriva marken började för tio år sedan. Han höll i en skotarkurs och upptäckte att det fattades instruktioner kring skotningens grunder.
Resolut fattade han pennan, och frågan är om han har släppt den än, trots att han hävdar att det är dags att sätta punkt nu efter den senaste uppgraderingen.
År 2008 kom första upplagan av bokpaketet ”Arbete i avverkningslag” och för ett par veckor sedan kom uppgradering nummer två.
Där lär han inte bara ut klassiska kunskaper utan vill också ändra praxis på en del områden i skogsbruket. Han har bland annat stuckit ut hakan genom att skapa en ny bärighetsklassning på avverkningstrakten och dessutom en separat klassning för basvägar!
Ett ”nytt” språk används för jordarterna, Svenska Geotekniska Föreningens, SGF:s, skala. Den kopplar bättre till markens bärighet. Skogsfolk talar till exempel av tradition om mo och mjäla när det rör jordarter som är finare än sand men grövre än ler. Mjäla är den som dammar när man kör på en grusväg. SGF talar i stället om olika fraktioner av silt.
Varför vill Per-Erik gå över till SGF:s skala?
–Först och främst för att det skulle underlätta kommunikationen. Vår gamla skala går inte att översätta till andra språk. SGF:s skala är europeisk standard, som används inom schakt- och grävbranschen och funkar bra där. Och förare hoppar ofta mellan skogsavverkning och gula maskiner.
–SGF:s skala är dessutom mera logiskt uppbyggd. Syna exempelvis beteckningarna i den gamla skalan; Sm (Sandig-moig morän) och sM (sandig-Moig morän). Tyngdpunkten är lite förskjuten mellan de två fraktionerna som ingår. De är som gjorda för att blandas ihop, men förväxlar man jordmånerna kan det gå helt galet: Sm har medelgod bärighet medan sM har väldigt dålig bärighet! Diametralt olika förutsättningar som i SGF:s skala lyfts fram med begreppet ”silt”… säger Per-Erik och skakar på huvudet.
Nomenklaturen i SGF:s skala bildar grund för en ny bärighetsklassning. Den kompletteras av fyra olika flödesscheman, konstruerade för att lösa uppgiften när bärigheten inte är optimal.
–Detta är något som tidigare saknats. Vad man än ska göra måste man planera, vilket man vanligtvis gör utifrån vissa kända fakta. Tänk dig ett scenario där du ska planera din husvagnssemester: Det är väl rätt trist att tvingas planera utifrån ett system som inte skiljer på fin motorväg och gropig grusväg?
–Alternativet, de bärighetsklasser som föreslås i boken, är kanske inte hundraprocentigt, men mycket bättre än det gamla. Dessutom kan det genomföras mycket snabbt och till en mycket låg kostnad, och då inte bara hos de stora bolagen, avslutar Per-Erik.
Text: Karin Bernle
SKOGEN 11/2013
Mora in Europe
Del 1 ”Grundläggande kunskaper” och del 2 ”Praktisk produktion” kostar 975 kr + moms och frakt och kan beställas hos förlaget Mora In Europe AB, www.mieab.se eller 070-268 55 58.
Böckerna är kärnan i ett EU-projekt där en av målsättningarna är en gemensam plattform för utbildning i hela EU: Vad sägs om en skogsordlista med cirka 3000 ord på olika språk för gratis användning? Den kommer att finnas som app, och även på adressen: http://fmog.dictyon.net/ Mer info finns på: www.toolsforskills.eu
Böckerna har översatts till bland annat engelska, och intresset från Ryssland indikerar att de kan komma att bilda en form av standard inom Rysslands motsvarighet till Skogforsk.
Tips: Kolla bärigheten
•Plocka upp lite jord. Bärigheten är bra om jorden går att forma, sämre om den bara går att rulla till en kula.
•Finns det block och sten? Det är bra, dessa material armerar och bär.
•Vatten är bärighetens största fiende, men det är bara en av flera parametrar.
Schemat
Avverkning på tjäle rekommenderas när man ska köra på siltig och lerig morän.
Om det inte är tjäle anger schemat tre alternativa lösningar. Det ger även vägledning vilka kostnader som kan dyka upp, framför allt när det gäller skotningen.
För samtliga lösningar gäller att:
•Basstråk och uppsamlingsvägar risas noga.
•Riskörning (transport av) ris kan krävas.
•Maskinerna ska vara välskodda, helst med band runt om.
Ur Arbete i avverkningslag del 1. Foto: Björn Svensson