Låst artikel för våra medlemmar
Vänligen besök din profilsida för att se vilka av våra produkter som du har tillgång till samt mer information.
Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår support.
Var vänlig ladda om sidan
Vill du läsa låsta medlemsartiklar?
Då behöver du bli medlem i Föreningen Skogen. Med ett medlemskap förkovrar du dig genom exkursioner och seminarier. Du blir en del av vår gemenskap och får dessutom ta del av dina unika medlemsrabatter och förmåner.
- Medlemskap i Föreningen Skogen (12 månader)
- Tillgång till medlemsartiklar på skogen.se
- Tillgång till Tips & Råd på skogen.se
- Digitala skogsfrukostar och seminarier
- Exkursioner runt om i landet
- Unika förmåner och rabatter
Redan medlem?
Märkband eller snitslar började dyka upp i skogsbruket i samband med plastens genombrott under 1950-talet. De används framför allt för att instruera maskinförare om rågångar och gränser, basvägar, natur- och kulturhänsyn med mera.
Länge var alla märkband enfärgade och tillverkade av miljöfarlig pvc. Fördelen var att de var tåliga, nackdelen att de höll för länge.
I dag tillverkas nästan alla märkband i stället av så kallad non-woven, ett biologiskt nedbrytbart material av cellulosafiber som tål sol, väta och vind. De finns med tre olika åldersbeständigheter, från nio månader till två år, beroende på hur länge de måste sitta uppe. Märkband som används vintertid måste ha en yta som snö inte fäster på.
Ytterligare ett krav är att band inte påverkar pappersmassan eller andra produkter om de skulle råka följa med hela vägen till produktionen. För att undvika det testas material och färger innan de godkänns.
Huvudfunktion är ändå färgerna som signalerar en specifik innebörd. För maskinförare är den informationen viktig, då man räknar med att maskinernas gps-utrustningar har sju meters felslag åt båda hållen. För att undvika felavverkningar och skador på skyddade områden måste därför gränser och mycket annat markeras med märkband vid den manuella avverkningsplaneringen.
Det finns dock inte någon standard för vad olika färger betyder. Vissa är väldigt vanliga och kan uppfattas som standardiserade, men det finns också många undantag. Det innebär att åtskilliga skogsbolag, skogsägarföreningar och markägare har egna färgkoder och snitslingsinstruktioner på sina egna marker.
Det är många som vill att en branschgemensam standard införs, men i väntan på en sådan tipsar vi nedan om de vanligaste betydelserna.
FAKTA / VANLIGT FÖREKOMMANDE BETYDELSER
• Enfärgat blått band: Basväg.
• Enfärgat orange: Basväg, men även äldre beteckning för yttergräns för avverkning.
• Blått och gult band utan text: Yttergräns och rågång för fastighet.
• Extra brett band i blått och gult med texten ”fornlämning”: Markerar gräns för fast fornlämning.
• Rött och gult utan text: Yttergräns för avverkning eller beståndsavgränsning.
• Rött och vitt band utan text: Tvingande avlägg.
• Rött, vitt och blått band med texten ”naturvård”: Markerar gräns för naturvårdsområde.
• Gult och svart band med texten ”kulturmiljövård”: Markerar kulturmiljöer, till exempel en kolbotten eller en äldre färdled.
• Dubbla märkband i samma färg: Markerar vinklar på föregående raka linjer som markerats med enkla märkband.
SKOGEN 5/2018