Låst artikel för våra medlemmar
Vänligen besök din profilsida för att se vilka av våra produkter som du har tillgång till samt mer information.
Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår support.
Var vänlig ladda om sidan
Vill du läsa låsta medlemsartiklar?
Då behöver du bli medlem i Föreningen Skogen. Med ett medlemskap förkovrar du dig genom exkursioner och seminarier. Du blir en del av vår gemenskap och får dessutom ta del av dina unika medlemsrabatter och förmåner.
- Medlemskap i Föreningen Skogen (12 månader)
- Tillgång till medlemsartiklar på skogen.se
- Tillgång till Tips & Råd på skogen.se
- Digitala skogsfrukostar och seminarier
- Exkursioner runt om i landet
- Unika förmåner och rabatter
Redan medlem?
Vad kan du veta om din skogs historia? Använd ögonen och gå ut en tidig morgon eller afton, då solen står snett. Då avtecknar sig landskapets
former bäst. En rotvälta kan ge inblick i vad som döljer sig i jordlagren. Försiktigt! Men kanske hittar du kolfragment som visar på äldre svedjebruksmarker?
Sök själv historisk kunskap om din skog, uppmanar Örjan Hill, silverkvistpristagare och entusiast i skogshistoria. Tipsen på det här uppslaget utgår från hans arbete med Ods skog i södra Västergötland, men tänk på att i din landsända kan andra förutsättningar gälla.
GRÄNSSTENAR Gamla gränsmarkeringar väcker fantasin. Om du har hittat en sådan kan du leta dig vidare till fler. På äldre kartor finns de ofta inritade.
Just svedjebruk är en faktor som i hög grad har påverkat våra skogars utseende. Det vanliga svedjebruket hade en omloppstid
på cirka trettio år. Marken gärdades, ris och kvistar fick brinna. I askan såddes råg eller rovor. Därefter betades marken, bär och småris återkom, det blev en god jaktmark för småvilt och till slut växte ungskogen upp till omkring trettio års ålder, då man kunde svedja på nytt.
Ofta när man hittar historiska spår vill man veta: När? Men det är svårt att exakt fastställa, om man inte är professionell arkeolog. Ett exempel är odlingsrösen, också kallade hackerör. De svenska skogarna koloniserades i perioder då mark behövdes för att försörja en växande befolkning. Rösenas historia sträcker sig från tvåtusen år före Kristus till svedjebruken för några hundra
år sedan.
KOLBOTTEN En svag rundning i marken och tre bryggor visar var kolbottnen låg. (vä.bild)
BIOLOGISKA lämningar finns också. Liljekonvaljblad skvallrar om att här fanns en äng. (mitten)
ÖRJAN HILL vet vad man ska titta efter och hur tecknen i landskapet ska tolkas. (hö.bild)
Ju lägre röse, desto äldre. Ofta har rösena lagts upp under den första odlingen för att byggas på hundratals år senare. Därför kan man inte med säkerhet fastställa åldern utan att undersöka med vetenskapliga metoder.
Vissa hackerör och odlingsrösen skyddas av fornminneslagen. Odlingsrösen i torparmiljöer skyddas av skogsvårdslagen.
Förutom fysiska spår och tecken i markerna kan man dra slutsatser utifrån biologiska lämningar. Finns det till exempel enebuskar? De vill ha fritt, det har troligen betats här tidigare. En tjärdal visar att marken var tallbevuxen.
Hamlade träd pekar på bebodda trakter. Den skedde för att marken skulle behålla näringen och samtidigt gav trädet foder.
KÄLLOR – LÄR DIG MER
• Läs mer i Örjan Hills och fotografen Jan Töves bok ”Kunskap om skogens historia” (Skogshistoriska sällskapet, 2003).
• Titta på gamla kartor över din mark. Ladda ner från lantmateriet.se och riksarkivet.se.
• Bokserien ”Ortnamnen i (ditt) län” ger bland annat en uppfattning om när vissa trakter röjdes och koloniserad av odlare.
• Andra källor är jordeböcker och kyrkoböcker.
• På arkivdigital.se finns mängder av material och du kan prenumerera i olika perioder för att söka i dokument.
SKOGSHISTORIA TILLSAMMANS MED ANDRA
Skogshistoriska Sällskapet anordnar utflykter och föreläsningar om skogen med ett historiskt perspektiv, där biologi, industri och kultur möts. Medlemskap kostar 300 kronor per år och inkluderar bland annat fyra nummer av medlemstidningen och en årsskrift. Se skogshistoria.se.
SKOGEN 9/2015