Låst artikel för våra medlemmar
Vänligen besök din profilsida för att se vilka av våra produkter som du har tillgång till samt mer information.
Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår support.
Var vänlig ladda om sidan
Vill du läsa låsta medlemsartiklar?
Då behöver du bli medlem i Föreningen Skogen. Med ett medlemskap förkovrar du dig genom exkursioner och seminarier. Du blir en del av vår gemenskap och får dessutom ta del av dina unika medlemsrabatter och förmåner.
- Medlemskap i Föreningen Skogen (12 månader)
- Tillgång till medlemsartiklar på skogen.se
- Tillgång till Tips & Råd på skogen.se
- Digitala skogsfrukostar och seminarier
- Exkursioner runt om i landet
- Unika förmåner och rabatter
Redan medlem?
Össjö är med sina 140 hektar lärk en av de mest lärkdominerade fastigheterna i landet.
På åttiotalet när stormarna fällde granen – som dessutom visade sig vara rötskadad – noterade Össjös dåvarande förvaltare att de gamla sibiriska lärkbestånden hade klarat sig oväntat bra. Han provade att plantera den nya hybridlärken på stormfället och på den vägen är det. Den tog sig finfint, man har fyllt på litet varje år och i dag växer det 140 hektar lärk på Össjö som nu är en av de mest lärkdominerade fastigheterna i landet.
Många misslyckas med lärk, men här fungerar det bra.
– Jag tror vi har rätt mark, den är väldränerad och inte så näringsrik. Sedan är det viktigt att inte sätta för litet, då brukar snytbaggar och vilt gå hårt åt den, säger Rickard Lund som tillsammans med sin fru och deras företag förvaltar egendomen på konsultbasis.
Vi står i ett nygallrat bestånd av fin, ljus hybridlärk, nästan sex hektar av proveniens Magelhem som planterats 1998. Redan förstagallringen gick med vinst och i den andra blev det ett fint netto. Om tre-fyra år är det dags igen. Det som gallras blir främst barrmassaved och kubb.
– Priset på barrmassaveden är som tall – litet sämre än gran. Lärkstammen är längre och grövre. Det ska man tänka på när man räknar volym. Det är avancerad matematik med förräntning och annat, säger Rickard.
Han tror att barrmassa kommer att växa och att sågsortimentet alltid kommer att vara eftertraktat.
– Men vi vet inte hur det kommer att bli om tjugo-tjugofem år, varken för lärk eller gran. Finns det efterfrågan på lärk till massaved, kan man sälja det överallt i landet?
Rickard har fler svåra frågor att fundera över och beslut att fatta. Össjö har stora bestånd som är avverkningsklara om några år och frågan är om man ska ta dem då eller låta dem stå på tillväxt.
– Man kan få hybridlärkskog på en generation, men hur blir virkeskvaliteten? Trädslaget är nytt, det finns inte så stor erfarenhet av sextioårig hybridlärk.
Rickard funderar på att spara de kvalitativt bästa träden vad gäller rakvuxenhet och kvist.
– Jag har hört att man kan spara dem så de blir överåriga. Man kör tills de är fyrtio år, låter sedan de finaste stå och växa till sig till sextio år och samtidigt kanske arbeta fram en självföryngring, men då blir det förmodligen japansk lärk.
Från nittiotalet fram till i dag har den mesta rötinfekterade granen på Össjö bytts ut mot lärk, men försöken med olika sorter började tidigare. På fyrtio- och femtiotalen satte man cirka två hektar europeisk lärk på prov, uppdelat på flera bestånd som är fina men för små för att avverka.
1966 satte man tre-fyra hektar japansk lärk med 3 500 stammar per hektar, vilket är väldigt tätt jämfört med den sista hybrid-lärken som satts med 2 400 stammar per hektar.
Detta bestånd slutavverkades för två år sedan och såldes till en nöjd sågverksägare. 1967 sattes vidare fyra-fem hektar europeisk lärk som ska slutavverkas inom fem år.
På åttiotalet började man sätta hybridlärk och fortsatte fram till 2009, då begränsningen om
max fem procent exoter infördes i FSC-certifieringen. Även europeisk lärk hör till exoterna, medan sibirisk räknas som inhemsk. Den är dock svårodlad på Össjö.
– Efter fyra till fem år har honungsskivlingen gjort att
vi fått stora avgångar, säger
Rickard som också vill testa europeisk lärk, trots att den är känd för att kunna få problem med lärkkräfta.
Lärkförsöken på Össjö lär alltså fortsätta. Liksom Rickards funderingar kring den stora frågan: Vad ska det bli av Össjös stora lärkbestånd?
FÖRDELAR
• Friskare än gran.
• Kortare omloppstid.
• Mindre konkurrens från löv.
NACKDELAR
• Röjs och gallras oftare.
• Europeisk lärk kan drabbas av lärkkräfta.
• Nyckfull, går inte alls på vissa ställen.
FAKTA: LYCKAS MED LÄRK – KANSKE
Hybridlärk är ett nyckfullt trädslag som inte alla lyckas med och som till synes oförklarligt inte alls fungerar på vissa platser.
• Välj rätt mark. Lärk trivs bäst på väldränerad mellanbonitet.
• Sätt minst två areal, annars äter djuren den.
• Markbered och köp stora barrotsplantor som klarar viltet och snytbaggarna bättre.
• Gallra i tid och se till att den får ljus – lärk älskar ljus.
• Slutavverka tidigt.
• Sätt inte sibirisk lärk på rötdrabbade områden, den angrips lätt av honungsskivling.
SKOGEN 10/2105