Lär dig medlingens hantverk

I år tilldelades Leif Jougda Greve Carl Bernadottes Skogspris. Han fick det för sitt idoga arbete med att utveckla samverkan mellan skogens olika intressenter. Foto: Ulla Sundin Beck

Leif Jougda arbetar på Skogsstyrelsen som specialist på rennäring och skogsbruk. Under sitt mångåriga arbete med att lösa olika intressemotsättningar i fjällnära skogar har han byggt upp ett stort förtroende hos både renskötare och skogsägare. På sjuttio- och åttiotalen var det till exempel omstritt hur man kan bruka fjällnära skog ur produktionssynpunkt, berättar han.

– Den diskussionen har lagt sig. Vi vet hur och var vi kan föryngringsavverka och markbereda på ett ståndortsanpassat sätt, säger han.

Sedan kom diskussionen om naturvårdshänsyn som pågår fortfarande. De senaste åren har även frågor om sociala värden uppmärksammats.
– De kan vara mer svårhanterliga, eftersom de inte alltid har en geografisk avgränsning. Vi måste eftersträva ett landskap där människor kan bo och vill vistas. Utmaningen är att beakta både bestånds-, fastighets- och landskapsnivå, säger Leif Jougda.
Att vara medlare är ett hantverk man måste lära sig. Det gäller att ha människokännedom och kunna förutse var det kan bli motsättningar. Det är ofta småsaker som gör att situationer blir låsta.
Först och främst måste parterna informeras om hur arbetet läggs upp.
– Man måste tydliggöra konflikten och spelreglerna utifrån gällande lagar och certifiering. Det råder ofta delade meningar om till exempel vem som är berörd part och har rätt att överklaga beslut.

Det är viktigt att ha ett bra underlag att utgå ifrån när diskussionen hettar till. Förbered olika alternativa lösningar på till exempel avverkningsnivåer före mötet och informera parterna om förslagen i god tid.
– Du måste ligga steget före och förutspå var en konflikt kan uppstå. Det kräver ett förberedande arbete, till exempel ett förarbete om skogens karaktär. Vad kan vara intressant att ta hänsyn till? Vilka intressen kan komma att bevakas? Vad kan folk komma att ifrågasätta? Det är viktigt att genomlysa olika alternativ och se hur de påverkar olika intressen.
Välj sedan mötesplats med omsorg. Kanske är det bäst ute i skogen på platsen det handlar om? Skapa en positiv anda hos deltagarna och gör något trevligt, kanske ordna kaffe eller lunch vid en lägereld.
– Det ska vara en känsla av att man kommer för att hitta en lösning. A och O är att ha full respekt för varandra och att lyssna på den andra parten.

Men låt inte för många personer vara med, råder Leif Jougda.
– Ta inte konflikten i stor grupp. Man blir lättare låst i sina positioner. Förbered de personer som har mandat att tala för hela gruppen och för sig själva.
Medlaren får inte basunera ut vad som ska göras, utan ska låta alla komma till tals. Alla ska känna att de blir hörda.
– Det är ett givande och tagande. Man kanske inte får igenom allt, men förlorar inte heller allt.
Det är också viktigt att alla känner trygghet och att de kan tala fritt. Hur mycket av det som sägs landar till exempel i sociala medier?
Det behövs kanske flera möten för att hitta vägar framåt. Låt det ta tid till att hantera frågorna och hitta  en samförståndslösning. Det är viktigt att föra protokoll under resans gång. Ibland kan det vara bra att åka till lämplig plats och visa konkreta exempel: Så här blev resultatet efter avverkning – vad säger ni?
Det kan också vara bra att vara två när det blir hårda bataljer. Ensam blir man lätt utsatt, folk kan uppleva att man tar parti för någon.

Den som ska medla har ofta nytta av ett brett kontaktnät.
– Då kan man ta hjälp av någon annan som har erfarenhet av liknande situationer och kunna referera till denna person på nästa möte.
Efter ett antal möten skriver man ner det man kommer fram till. Bjud sedan in parterna till en slutlig, sammanfattande presentation.
När de skogliga åtgärderna till slut är utförda kan man göra en uppföljning. Se vad resultatet blev och ta med det till liknande ärenden framöver.
– Målet är att hitta en framkomlig väg. Kan man lösa konflikter på lokal nivå är det bäst, det är inte bra när någon annan bestämmer över en, som domstol eller regering. Då känner man sig överkörd. Det kan bli en grogrund för långa tider av missnöjesyttringar.

TIPS FÖR MEDLARE
• Gör ett bra underlag, till exempel kartor.
• Skapa en trygg mötesform där alla kan prata fritt.
• Välj en mötesplats där alla är bekväma.
• Skapa trivsel med till exempel kaffe så att alla känner sig välkomna.
• Möten i små grupper är ofta mer konstruktiva än stormöten.
• Kräv att alla respekterar varandra.
• Lyssna på alla parter.
• Sammanfatta och delge resultat.
• Följ upp i fält, se hur resultatet blev.

SKOGEN 10/2015