Låst artikel för våra medlemmar
Vänligen besök din profilsida för att se vilka av våra produkter som du har tillgång till samt mer information.
Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår support.
Var vänlig ladda om sidan
Vill du läsa låsta medlemsartiklar?
Då behöver du bli medlem i Föreningen Skogen. Med ett medlemskap förkovrar du dig genom exkursioner och seminarier. Du blir en del av vår gemenskap och får dessutom ta del av dina unika medlemsrabatter och förmåner.
- Medlemskap i Föreningen Skogen (12 månader)
- Tillgång till medlemsartiklar på skogen.se
- Tillgång till Tips & Råd på skogen.se
- Digitala skogsfrukostar och seminarier
- Exkursioner runt om i landet
- Unika förmåner och rabatter
Redan medlem?
— Det är fortfarande glest, men sedan när träden kommer upp i tolv meters höjd har skogen börjat sluta sig. Då är tusen stammar per hektar inte så lite längre.
Under den tiden har man kanske förlorat 40 eller 50 kubikmeters tillväxt per hektar. Men i gengäld är det betydligt billigare att sätta drygt 1000 plantor än att sätta det tredubbla. Och det är oerhört mycket bättre ekonomi i att gallra träd som har haft gott om plats och är 18 cm i förstagallringen i stället för träd som stått tätt och är 10 cm grova. Den förlorade tillväxten satt ändå mest i klena träd. Det kostar bara pengar att ta bort dem med gallringsskördaren.
Urban Nilsson och hans forskarkollegor har räknat på hur tätt man bör plantera en G32 i Småland.
— Ekonomin blev bäst om man röjde ner den rena granskogen till mellan 1000 stammar och 2400. Bästa totalekonomin gav 1600 stammar i beräkningen. Tusen stammar kan kännas vansinnigt när man står här nu, men skogen sluter sig som sagt.
Glesa ungskogar ger grövre kvistar i rotstocken men det förstör inte ekonomin i granskogen, menar Urban Nilsson.
— Det finns ingen trend som tyder på att kvalitet skulle betala sig bättre i framtiden. Och de vansinniga årsringskraven kommer säkert att försvinna. De kan tjäna till att rensa ut frodvuxna ”vargar”. Men i södra Sverige har täta årsringar inte alls samma koppling till bra kvalitet som i norra. Det ger inte högre densitet.
Någon på exkursionen noterar tacksamt att det tydligen inte är så noga med räknandet av stammar och exakta avstånd mellan träden när man går med planteringshackan eller röjsågen.
— Och man vinner oerhört lite produktion på att plantera mer än 4000 stammar per hektar, tillägger Urban Nilsson.
— Men jag säger inte att man nödvändigtvis ska gå ner till tusen stammar per hektar i ungskogen. Det är nog till och med att gå lite för långt.
Men i dag står det kvar för många granar efter röjning i skogarna, menar han. Så hårda röjningar som Urban Nilsson förespråkar ser helt enkelt för konstiga ut direkt efter röjningen. Det känns fel för alla som är vana vid det gamla.
— Men kom ihåg att så här glesa förband främst kan fungera för gran. För tall spelar det naturligtvis större roll med den kvalitet som danas när träden står tätt i ungdomen.
Text och foto: Bengt Ek