”Lägg själ och hjärta i din EU-ansökan”

Det tipset kommer från Annicka Stenmark i norrbottniska Slagnäs. Hon vet att många människor bär på en dröm om att kunna leva på en egen verksamhet. I många fall handlar det om ett komplement till en annan näring, exempelvis en skogsgård.
Men det hela stannar ofta upp eftersom man inte är ordentligt insatt i regelverket kring sin idé, anser Annicka Stenmark. Eller så överlåter man sin ansökan om ekonomiska medel till någon anställd tjänsteman på kommunen. Men då missar man själv lätt en del av det regelverk som är avgörande för etableringen.
Sedan tre år driver Annicka tillsammans med sambon Arnt Ditlevsen Strutsfarmen i Slagnäs som heter just så. På gården finns ett helt nytt av EU godkänt struts- och vilt-slakteri. Det finns även en gårdsbutik där allt finns från hudvårdsprodukter som tillverkas av strutsolja till kött och fjädrar från strutsen. Annicka och Arnt har själva vidareförädlat allt kött och säljer strutskorv och rökt strutskött. Allt är naturligtvis utfört och godkänt efter EUs regelverk och Annickas sambo Arnt har själv byggt upp lokalerna. För dessa investeringar har de fått 50 procent i ekonomiskt stöd.

Vad som skiljer Annicka från många andra i samma situation är att hon aldrig skulle tänka sig att överlåta ansvaret till någon annan när det gäller att skriva en ansökan om ekonomiskt stöd eller ett tillstånd.
— Det ligger massor av fakta i reglerna. Den som själv läser in EUs regelverk i ämnet och lär sig förutsättningarna för stödet har en bra grund att stå på. Det handlar inte bara om pengarna utan i lika hög grad att man måste sätta sig in i ämnet på ett djupare plan. Lägger man dessutom ner själ och hjärta i sin an- sökan kanske det märks, säger hon. Det kan ofta vara en avgörande skillnad mot om en trött, kommunalt anställd tjänsteman fyller i en ansökan schablonmässigt och utan vare sig närmare kunskap om ämnet eller det regelverk som ska uppfyllas.
Annicka har bekanta som har haft svårt att få de ekonomiska stöd de sökt trots bra företagsidéer. På en plats kan det fungera någorlunda medan det på en annan plats tycks vara rena lotteriet.
— Förmodligen beror det på vem man lejt för att skriva sin ansökan, säger Annicka.
— Jag satte mig ner och började läsa på om strutsar och hur EUs regelverk ser ut för dessa fåglar. Med tanke på att strutsen är lätt att stressa kan den inte fraktas mer än ett par mil till ett slakteri. Eftersom det närmaste godkända slakteriet låg i Borlänge förstod vi direkt att vi även måste bygga ett slakteri efter EUs krav om vi skulle satsa på strutsar.
— Vi har en skogsfastighet, men startade inte strutsfarmen som ett komplement till skogsbruket. Det var snarare en utmaning och en idé som ligger i tiden.

Nästa steg kan bli ett par övernattningsstugor samt en strutsrestaurang.
— För oss känns det bättre att förädla den egna råvaran ytterligare ett steg än att utöka produktionen till stor-drift, säger Annicka. Då finns chansen att utveckla näringen så att en familj kan försörja sig fullt ut.
Idag är strutsfarmen i behov av mer mark för att kunna expandera. Det behövs ett inhägnat strövområde för strutsarna. Kommunen äger den aktuella marken som ligger i ren skogsmiljö.
— De kan tänka sig att sälja men vill ha betalt som om allt vore villatomter med VA-anslutning. Kommunerna talar ofta om att stödja lokala företag men tycks inte veta vilka ekonomiska förhållanden små företagare leva under. Tomtpriser på den här skogsmarken betyder mångdubblade priser. Men vi har inte gett upp ännu. Det blir att läsa på vilka förutsättningar som kan tänkas gälla även i detta fall, säger Annicka Stenmark. Samtidigt vill hon ge Länsstyrelsen i Norrbottens län en eloge. De har förstått företagsidén och ställt upp riktigt bra.

Text och foto: Matts Bildström