Var vänlig ladda om sidan
Vill du läsa låsta medlemsartiklar?
Då behöver du bli medlem i Föreningen Skogen. Med ett medlemskap förkovrar du dig genom exkursioner och seminarier. Du blir en del av vår gemenskap och får dessutom ta del av dina unika medlemsrabatter och förmåner.
- Medlemskap i Föreningen Skogen (12 månader)
- Tillgång till medlemsartiklar på skogen.se
- Tillgång till Tips & Råd på skogen.se
- Digitala skogsfrukostar och seminarier
- Exkursioner runt om i landet
- Unika förmåner och rabatter
Redan medlem?
Den privata skogen som är möjlig att köpa växer på ganska lätta jordar och är ofta lövskog eller förbuskad åker. Granmarker skulle vi säga i Sverige, berättar Olle.
–Skogsägande i Lettland är ett långsiktigt projekt. Här måste man arbeta med svenska skogsbruksmetoder. Den inhemska kunskapen om skogsvård är liten.
–Samtidigt finns det ett skogskunnande, även om letterna inte tänker som vi och det måste man ha respekt för, vara ödmjuk.
För att få skogsägandet att fungera måste ett lettiskt bolag och en lettisk organisation finnas på plats, med inhemsk personal. Men det är Sundins bolag som är ägare och bestämmer målen. För att bära en egen skogsvårdsorganisation krävs minst 500 hektar, men helst bör man upp i 3000. Sundins bolag, som han äger tillsammans med några nära bekanta har nu 3500 hektar. Olle Sundin och hans fru Eva hamnade i Lettland eftersom han hade naturliga kontakter genom sitt bolag Sundins skogsplantor som sedan länge importerat skogsplantor därifrån.
–Vi köper cirka 100 hektar i månaden. Vi söker inte aktivt nya delägare men har flera som står i kö. Och om det finns fastigheter kan vi göra nyemissioner.
Olle Sundin och hans bolag har etablerat sig i området 60 km norr om Riga kring städerna Limbazi och Valmiera. Priserna är högre där än i östra Lettland, men å andra sidan finns det mer kunnigt skogsfolk och vägarna är bättre i det området.
–Vi känner oss trygga här och tillströmningen på fastigheter är god. Man kan lita på lantmäteriet och myndigheterna i Lettland. Vår filosofi är långsiktig och det innebär att växa och bygga upp ett skogskapital genom god skogsskötsel. Vi säljer inte, vi ska bestå, understryker Olle Sundin.
En riktpunkt för priserna i Lettland är i spannet kring 10 000-12000 kronor per hektar. I Estland är priserna högre eftersom finländare och svenskar tidigare etablerade sig där. Estland har en något högre utvecklingsnivå i ekonomin. I Estland är kubikpriset 150-160 kronor, i Lettland 120-130 och ännu något lägre i Litauen.
Det finns tre olika vägar att gå för investera i Baltikum, se artikel nedan. Alla som håller i dessa investeringar understryker vikten av att ha kontakter på plats som kan språket och är kunnigt skogsfolk. Det förekommer att investerare gör misstag på grund av okunskap.
En gemensam uppfattning är att det gäller att följa upp och kontrollera att det som överenskommits verkligen genomförs. Om investeraren noggrant kontrollerar att beställda skogsvårdsåtgärder utförts enligt överenskommelse och att det stämmer med fakturan skapar det respekt, ”svenskarna kan skog”. Uppdragstagarna anpassar sig och tillit skapas. Efter ett tag fungerar det mesta mycket bra. Det är en samstämmig uppfattning bland de investerare som funnits på plats en längre tid.
SKOGEN 10/2013