Köp skog och lägg i bankfacket

Varför köpa en hel skogsfastighet och tvingas plantera, röja, sköta byggnader och vägar, grannar och konsulenter? Om man vill investera i skog är det betydligt enklare att köpa andelar i skogsmark. Kanske i varmare länder där det växer bättre och markpriserna ännu inte har skenat iväg. Ett värdepapper som ligger i bankfacket och förräntar sig — och kanske en besiktningsresa i Argentina?

Så lockande framställs i varje fall erbjudanden från allt fler företag som erbjuder investeringar i skogsmark.
Teakinvest som har sitt säte i Göteborg erbjuder andelar i teakplantager i Panama. Tusen privatpersoner och andra investerare har sedan starten år 2000 lockats att investera i teak som ”gör dig till ägare till förstklassig odlad teak med hög avkastning och låg risk samtidigt som du aktivt verkar för en bättre miljö.” Investeraren köper in sig på ”teakunits” som är tusen kvadratmeter färdigplanterad teak med 111 träd före den första av tre gallringar. 20 år efter planteringen slutavverkas skogen och avkastningen utbetalas till investerarna.

En nystartad konkurrent till Teakinvest är Tectona Capital med säte i Stockholm. Även här bygger prognoserna på hög bonitet, kort omloppstid, förhoppningar om högt pris på virket och även på stigande markpriser. Uppåt 300 kubikmeter sågbart timmer ska en hektar ge på 20 år. Kombinerat med en historisk uppgång i virkespriser på sex procent låter det ju lockande. Och med en fortsatt avskogning i tropikerna räknar Tectona med minst 8000 kronor per kubikmeter vid slutavverkning. En konservativ bedömning, menar man: Teak varierar visserligen kraftigt i pris beroende på kvalitet och ursprung, men sågad kan den i Sverige kosta omkring 80 000 kronor.

Det nystartade Realfond Skog investerar i stället i skogsmark i EU. Fokus ligger på de länder där priserna inte hängt med den snabba ökning som varit i exempelvis Sverige. De lägre markpriserna kombinerade med svenskt skogskunnande ska ge flerdubbelt högre avkastning än i Sverige. Eftersom timret säljs på samma gemensamma marknad talar allt för att priserna på skogsmark kommer att öka kraftigt i dessa länder, resonerar skogsexperterna på Realfond. ”Vi räknar med 60 % på fem år”. Minsta investering är i skogssammanhang blygsamma 50 000 kronor.

Ett bolag som för egen räkning köper prisvärd skogsmark runt Östersjön, med tyngdpunkt på Baltikum, är Tisko i Åtvidaberg. Man letar efter välskötta gallrings- och ungskogsmarker där den löpande tillväxten är hög. Målet är att köpa 20 000 hektar skogsmark fram till 2010 och att därefter noteras på någon marknadsplats.

Skogssällskapet säljer inte andelar i skog. I stället hjälper man sedan år 2003 sina kunder att själva köpa skog i Lettland. Sedan bistår sällskapet med förvaltningen. I dag ansvarar stiftelsens dotterbolag Skogssallskapet SIA för förvaltningen av 45 000 hektar mark åt ett 40-tal kunder. Medan Tisko ska köpa välbestockade skogar letar Skogssällskapet efter marker som det finns mer av: Till stor del handlar köpen om igenväxande jordbruksmark som efter hand rensas och planteras. EU-stöd ingår i kalkylen. Man köper 5000 hektar per år.

Visst kan det verka lockande att placera pengar i skogsmark. Bland annat innebär det en sorts riskspridning. Utvecklingen är inte så starkt kopplad till börsen och eftersom skog kan användas till mycket är man inte lika känslig som till exempel pappersbolagen. Men självklart finns det ekonomiska risker i dessa investeringar. En är de unga bolagens ekonomiska stabilitet. Den som vill ha lite trygghet bör läsa på hur stadiga och pålitliga företagen verkar vara.

Det är inte heller säkert att ”uppenbara” marknader som Östersjön och tropisk teak är de bästa. Stora professionella investerare gör mer komplexa bedömningar och söker mer förutsättningslöst världen över. De slår gärna till på marknader där priserna inte redan har stigit så mycket som i till exempel Baltikum.

Dessutom är den historiska prisutvecklingen på skog och mark som ofta åberopas inte någon garanti för framtiden.
Många av de småsparare som investerar i teak har troligen dålig kunskap om marknaden och de lokala förutsättningarna för företagen. Och hur lätt säljer man sin investering om man inte vill vänta till slutavverkning? Värt att kolla.
Länder med politisk och ekonomisk instabilitet är också en risk. Hur är skogarna försäkrade mot naturkatastrofer? Och görs något för att undvika konflikter med sociala intressen och miljörörelser — finns till exempel certifiering? Räcker det?

Text: Bengt Ek bengt@skogen.se