Låst artikel för våra medlemmar
Vänligen besök din profilsida för att se vilka av våra produkter som du har tillgång till samt mer information.
Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår support.
Var vänlig ladda om sidan
Vill du läsa låsta medlemsartiklar?
Då behöver du bli medlem i Föreningen Skogen. Med ett medlemskap förkovrar du dig genom exkursioner och seminarier. Du blir en del av vår gemenskap och får dessutom ta del av dina unika medlemsrabatter och förmåner.
- Medlemskap i Föreningen Skogen (12 månader)
- Tillgång till medlemsartiklar på skogen.se
- Tillgång till Tips & Råd på skogen.se
- Digitala skogsfrukostar och seminarier
- Exkursioner runt om i landet
- Unika förmåner och rabatter
Redan medlem?
— Det finns flera producenter som har utvecklat bra system, säger hon. Titta på plantorna du köper: De ska ha ett jämnt rotsystem, inga rotknän, inte spiralvuxna rötter. Och de ska ha rötter som växer från hela klumpen, inte bara från botten.
Det är en dyr omställning för den som producerar plantor att byta system. Alla har inte kostat på sig att göra de nödvändiga förändringarna, konstaterar Eva Stattin. Bolagen har legat i täten, de har ju producerat plantorna åt sig själva. Hon får medhåll av sin kollega Anders Lindström:
— Som ren producent måste man optimera ekonomin. Jag kan förstå att några kör på med äldre plantsystem så länge markägarna inte reagerar.
Därför behövs medvetna konsumenter. På ”tredje generationens plantsystem” har krukan väggar som släpper igenom rötterna, eller kemisk rotbeskärning (se SKOGEN nr 3-03). Det räcker inte med styrlister, menar båda.
Gran är lite minde känslig för lättare rotdeformation. Framför allt gäller det att vara uppmärksam när man köper tallplantor.
Men är det verkligen sant att snurriga rötter stryper sig själva så att träden växer sämre, eller att de blåser omkull? Det tidiga 1970-talets paperpotskogar verkar ju inte falla som dominobrickor?
Ingen vet säkert, det finns nästan ingen forskning på området, konstaterar Eva Stattin. Ingen har studerat hur de första täckrotsskogarna klarar sig. Och farhågorna om strangulering — att de snurrande rötterna stryper trädet — verkar inte ha så mycket fog för sig. Rotbrott i fält är ganska ovanliga men förekommer vid kraftiga deformationer. Viss forskning på tall och contortatall tyder på att de kan växa sämre med deformerade rötter.
Men klart är att deformerade rotsystem oftare ger en stam som är krökt nedtill. Och nya alarmerande studier visar hur rotdeformationer påverkar virkets kvalitet. De deformerade rötterna får trädet att luta i ungdomen. Trädet försöker kompensera för det och växer åt andra hållet. Men det fortsätter så länge att trädet börjar luta åt andra hållet. Resultatet blir en stam formad som ett S. Och så länge trädet lutar bildas tjurved.
— Tjurveden gör att rotstocken kan klassas ner till massaved. Men som massaved är tjurvirket inte heller bra, det ger sämre utbyte än rakt virke, konstaterar Eva Stattin. Tjurveden kan också slinka igenom vid sorteringen och ge sågat virke. Plank med dålig hållfasthet och brädor som slår sig.
Bengt Ek