Kan myrskydd bromsa barkborren?

8 januari 2013 Fråga experterna - om Naturvård. Har en fråga angående barkborrar som är ett stort bekymmer i våra skogar. Forskar någon på om man möjligen kunde ta hjälp av skogens alla myror eller på något sätt få dem att angripa barkborrarna? Tänk bara tanken om man kunde dressera dessa små, de är ju så fantastiskt orädda, många och stridsvilliga och finns ju naturligt i skogens miljö. Vad behöver myrorna för mänsklig hjälp? /Jan Dalerstedt

Låst artikel för våra medlemmar

Du är inloggad på Skogen, men du saknar behörighet till detta material.

Vänligen besök din profilsida för att se vilka av våra produkter som du har tillgång till samt mer information.

Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår support.

Var vänlig ladda om sidan

Vi kunde inte säkerställa om du är inloggad eller inte. Var vänlig ladda om denna sida.

Vill du läsa låsta medlemsartiklar?

Tidnignen Skogen

Då behöver du bli medlem i Föreningen Skogen. Med ett medlemskap förkovrar du dig genom exkursioner och seminarier. Du blir en del av vår gemenskap och får dessutom ta del av dina unika medlemsrabatter och förmåner.

  • Medlemskap i Föreningen Skogen (12 månader)
  • Tillgång till medlemsartiklar på skogen.se
  • Tillgång till Tips & Råd på skogen.se
  • Digitala skogsfrukostar och seminarier
  • Exkursioner runt om i landet
  • Unika förmåner och rabatter
Se medlemserbjudanden här Köp medlemskap här

Redan medlem?

Är du redan medlem i Föreningen Skogen? Då loggar du in på ditt konto här:

Torleif IngelögSvar: Du ställer en viktig fråga om myrors betydelse  i skogsekosystemet och för skogsbruket.
Myror besöker träd främst för att mjölka bladlöss på sockerlösning. Men från träden släpar de också hem stora mängder insekter till stacken, vilket också kan ha betydelse särskilt för att reducera antalet barr- eller blad-ätande larver. Men i en utbrottssituation räcker inte   myrorna. Inte heller hinner de angripa särskilt många barkborrar när dessa under kort tid flyger till träden, borrar sig in och lägger sina ägg. Sedan lever barkborrarnas larver i sina gångar dit myrorna inte når men väl en hel del andra predatorer som flugor, skalbaggslarver och steklar. Så barkborrarnas levnadssätt och livscykel gör  att de klarar sig rätt bra mot myror.

Ett av de viktigaste forskningsprojekten i Sverige om myror och skadeinsekter leds av prof. Göran Nordlander på SLU i Uppsala. Han och hans forskargrupp studerar hur snytbaggen påverkas av myror. De tar inte snytbaggar som byte men verkar irritera dem genom sin nyfikenhet och genom att de provbiter i det mesta som skulle kunna vara mat. Det finns ett samband mellan förekomst av myror och minskade skador av snytbaggar. Stora helt kala hyggen missgynnar myrorna och är på så sätt sämst med tanke på skadorna som snytbaggen orsakar. Däremot har lägre skador konstaterats i skärmställningar och där trädgrupper sparats.
Du frågar också vad vi människor kan göra för myrorna. Eftersom träd är en viktig födoresurs för stack-myror så gynnas de av att hyggena inte är så stora. Myror på hygget når då lätt träd i kanterna. Efter avverkning är alltså kvarlämnade träd, träd- och buskgrupper och skärmställningar också gynnsamt för myrorna. Här går skogsskyddsaspekterna och naturvården påtagligt hand i hand. Men myrstackarna är sällan jämnt fördelade i en skog. En intresserad skogsägare kan före en avverkning markera myrstackar. Och sedan se till att spara träd och trädgrupper nära dem. Då minskas samtidigt risken för att myrstackarna skadas vid avverkningen.

På kontinenten och österut har man sedan mycket länge värnat om myrstackar vid skogsbruk och i vissa   länder finns till och med lagstiftning som skyddar myrstackar. Myrstackar hyser också en specifik fauna och bidrar till skogens biologiska mångfald. Resultaten från Nordlanders forskning tyder på att det kanske nu är dags även för oss i Sverige att börja uppskatta myrstackarna i skogen.
Samtidigt kan man konstatera att det inte är alltid som stackmyror är så önskvärda. I vissa naturvårdssammanhang kan de utgöra ett hot mot sådana insekter som man vill värna om. När den välkända Halltorps hage på Öland utsattes för en (alltför kraftig) röjning för att gynna gamla eller döda, ihåliga ekar med syfte att bevara den  stora ekbocken och andra insekter så gynnade man samtidigt stackmyror som flyttade in i de ihåliga stammarna. De blev till ett så stort hot mot de ovanliga ekinsekterna att Anticimex fick anlitas mot myrorna!        

Text: Torleif Ingelög

SKOGEN 12/2012

 

Hämtar fler artiklar
Till Skogen startsida
På väg
Anna blir chef för Mellanskogs rådgivning
SkogsJobb