Låst artikel för våra medlemmar
Vänligen besök din profilsida för att se vilka av våra produkter som du har tillgång till samt mer information.
Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår support.
Var vänlig ladda om sidan
Vill du läsa låsta medlemsartiklar?
Då behöver du bli medlem i Föreningen Skogen. Med ett medlemskap förkovrar du dig genom exkursioner och seminarier. Du blir en del av vår gemenskap och får dessutom ta del av dina unika medlemsrabatter och förmåner.
- Medlemskap i Föreningen Skogen (12 månader)
- Tillgång till medlemsartiklar på skogen.se
- Tillgång till Tips & Råd på skogen.se
- Digitala skogsfrukostar och seminarier
- Exkursioner runt om i landet
- Unika förmåner och rabatter
Redan medlem?
Efter ett år med sorktopp var det hopplöst på 1960- och 70-talen. På våren hittade man ringbarkade plantor i nästan varenda nordsvensk plantskog. Men sorken gillar inte det moderna skogsbruket. Små hyggen med tät ungskog mellan är botten, tycker sorkarna. Därför har skadorna minskat kraftigt. Idag hör man sällan någon skogsägare som klagar.
Det var när de glesa norrlandsskogarna rensades och blev stora hyggen som tillvaron blomstrade för åkersorken. Här och där lyckades fortplantningen bra och sedan kunde den nya generationen lätt sprida sig genom gräset. Men åkersorken ger sig inte gärna in i skogen. Visst kan några av dagens hyggen ha mycket sork men omgivande skog hindrar spridningen och fortsatt förökning.
— 1990-talets hyggen är relativt små, omkring 10 hektar och ofta isolerade från varandra av omfattande ungskogar, påpekar professor Lennart Hansson på SLU. Den täta ungskogen skuggar bort undervegetationen och är ingen bra biotop för åkersorken att leva eller sprida sig i. Lennart Hansson ägnar sig åt den forskning som startades efter sorkhärjningarna 1966 och 1969.
Det blir inte bättre för sorken av att dagens hyggen ofta ligger på mindre produktiv mark. Det blir inte den gräsvegetation som särskilt åkersorken vill ha. Och det finns inte heller mycket gräsrik jordbruksmark kvar ute i skogarna.
Inne i skogen trivs skogssorken. Blir populationen stor sprider den sig också ut på hyggen intill. Skogssorken ger inte lika allvarliga skador på plantorna. De ringbarkas inte nedtill, utan skogssorken gnager av barken på smågrenar och i grenvinklar, där grenen fäster vid stammen. Ändå ställde skogssorken till en hel del skada förr under toppår.
— Det fanns fortfarande stora områden med gammelskog med hänglavar, förklarar professor Lennart Hansson på SLU. Hänglavarna är vinterföda åt skogssorken. Idag finns bara lite gammelskog kvar med sina hänglavar. Det har gjort att skogssorken är betydligt fåtaligare.
Dagens täta ungskogar skuggar bort undervegetationen och är inte ens en bra biotop för skogssork. Med tanke på att skogen fortsätter att bli allt tätare finns det gott hopp även för framtiden: de dåliga tiderna för sorken fortsätter. Lokalt kan det bli problem, men sorkens återkomst ser vi nog först på allvar när de gamla storhyggena i Norrland samtidigt når avverkningsbar ålder.
Bengt Ek