Inga hårda gallringar i SCA:s skogar

Selektiva gallringar
På senare år har det blivit mindre självklart att gallra all skog.
–Forskningen visar ju att tillväxten hänger ihop med grundytan i skogen, säger Magnus Andersson, skogsskötselspecialist på SCA. Och även ogallrade skogar ger träd i timmerdimension. Därför ska man ha klart för sig vad man vill uppnå innan man bestämmer sig för att gallra. Det kan vara att höja kvaliteten  genom att ta ut de sämre träden, ta vara på virke som skulle självgallras och förstås ge ett virkesflöde även ur yngre skogar.

–Vi får fortfarande lite för ”tuffa” uttag i många gallringar och jobbar med det. Skördarförarna vill gärna ta ut lite mer, både för att få bort dåliga träd och stärka ekonomin i gallringen. Men höga uttag sänker tillväxten.

Ogallrade skogar slutavverkas tidigare än gallrade. Gamla granskogar får stormskador om man gallrar dem. Det har man lärt sig den hårda vägen, det gjordes tidigare för att spara virke till virkessvackan. Tall kan gallras högre upp i åldrarna om det lägger tillväxt på värdefulla träd.

Förröjer i nödfall

–Det lönar sig nästan aldrig rent ekonomiskt att förröja, kostnaden blir högre än besparingen vid själva gallringen, säger Magnus Andersson. Dessutom är underskiktet ofta bra för mångfalden, risken är stor att man städar för hårt.

–Men ibland kan man behöva göra det för att gallringen alls ska gå att genomföra, tillägger han. Maskinförarna vill nästan alltid ha förröjt och ibland kan det behövas för att minska deras arbetsbelastning, men vi är nog ovanligt återhållsamma. Vid uppdrag hos  enskilda skogsägare kan det vara sämre röjt än i våra egna skogar och då måste vi lägga in förröjning i gallringskalkylen.

Förräntningen styr

När skogen skulle slutavverkas valde SCA fram till 90-talet de sämsta bestånden först. Men numera är de sönderhuggna skogarna i stort sett borta. Numera väljer man i första hand skogar som förräntar kapitalet dåligt. Det betyder att även ganska glesa bestånd får stå kvar om de bara växer bra i förhållande till virkesförrådet.

Contortan har svårt i vinden

Contortatallen är en känd profilfråga för bolaget, framför allt planterad på 70- och 80-talet för att täcka en tänkt brist på massaved i framtiden, målet är att aldrig behöva dra ner på avverkningen. 

Contortan gallras i mindre utsträckning än vanlig tall. I dag rör det sig om sjuttio procent av bestånden, men det ska minska. 

–Uppröjningen efter stormen Dagmar visade att contortan är mer känslig efter gallring än svensk tall, men skadorna är så ojämna att det inte går att sätta siffror på risken, trots försök, uppger SCA:s skogsvårdschef Pelle Gemmel, som tillägger att man idag räknar med att contortan ska sågas.

Gran? Nja

Trots granens dåliga tillväxt i Norrland har den också en plats i skogen, både för naturvårdens skull och för att behålla en mix av  råvara. Tjugo till trettio procent ska vara gran, utom i Norrbotten där det är mindre.

Testar blädning

Blädning, dimensionsavverkning och överhållning kan förstärka miljövärden och natur-upplevelser. Men det ger sällan högre produktion. Metoderna ska användas på någon procent av marken. Kunskaperna är dåliga, SCA Skog prövar för att lära sig efter hand. Man får bestämma sig för vilka mål man vill främja när man väljer vilka träd som ska plockhuggas.

Röjer som förr

Röjningens lönsamhet ifrågasätts allt mer. Men på SCA är man konservativ och positiv till åtgärden. Bolaget sätter in röjning om 250 huvudstammar per hektar är hämmade. Det är för tidigt att hoppas på att eftersatta röjningar ska kunna tas ut som lönsamt energisortiment.

Gödslar gärna

Gödsling är något av en paradgren för SCA. Om investeringar i skogsvård egentligen inte kan ge den avkastning börsen vill ha på investeringar, så ger gödslingen en bra kalkyl.

Stubbskörd på is

Stubbarna får för närvarande finnas kvar i marken. Bolaget har utvecklat tekniken och samhället vill ha mer biobränsle. Men nu är bränslepriserna för låga.

SKOGEN 4/2014