Låst artikel för våra medlemmar
Vänligen besök din profilsida för att se vilka av våra produkter som du har tillgång till samt mer information.
Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår support.
Var vänlig ladda om sidan
Vill du läsa låsta medlemsartiklar?
Då behöver du bli medlem i Föreningen Skogen. Med ett medlemskap förkovrar du dig genom exkursioner och seminarier. Du blir en del av vår gemenskap och får dessutom ta del av dina unika medlemsrabatter och förmåner.
- Medlemskap i Föreningen Skogen (12 månader)
- Tillgång till medlemsartiklar på skogen.se
- Tillgång till Tips & Råd på skogen.se
- Digitala skogsfrukostar och seminarier
- Exkursioner runt om i landet
- Unika förmåner och rabatter
Redan medlem?
Skyddet ligger där det gör minst nytta. 1994 förbjöds avverkning på alla impediment. Bara enstaka träd får tas ut, om det inte ändrar naturmiljöns karaktär, som det heter i föreskrifterna till skogsvårdslagen.
Därmed skyddades 15 procent av den svenska skogen. Fyra och en halv miljoner hektar. Störst är de trädklädda våtmarkerna, därefter kommer fjällbarrskogen.
Men bara två procent av de rödlistade skogsarterna har sin huvudsakliga hemvist på impedimenten. Inte fler än nio stycken hör till kategorierna hotad eller sårbar.
För ytterligare fem procent gör impedimenten en viss nytta. 93 procent av de 1662 rödlistade skogsarterna är helt beroende av mer produktiva skogar.
Det omfattande skyddet kan vara en orsak till att så få av impedimentens arter är hotade. Men det är långt ifrån hela förklaringen. Dels är många impediment i södra Sverige relativt kraftigt påverkade av människan, dels hyser impedimenten helt enkelt få specialiserade arter. Miljön attraherar inte så många ”specialister”. Miljöerna erbjuder få sorters värdväxter och träden står glest. Dessutom är mängden död ved ofta liten.
Bäst i sydost
Medan de stora skogsimpedimenten finns i nordvästra Sveriges visade det sig att de flesta rödlistade arter som är beroende av impediment finns i sydost! Sandmarkstallskog, kalkhällmark och vanlig hällmark med tallskog hjälper betydligt fler arter än fjällbarrskog, fjällbjörkskog och granmyr.
Satsa på produktiv mark
Borde staten skydda mindre skogsimpediment och lägga mer pengar på mindre, dyrare och artrikare reservat i söder?
— De få hotade arterna motiverar att impedimenten skyddas även i fortsättningen. Och de stora impedimenten kan naturligtvis innehålla många andra värden, för rekreation, turism med mera. Det svarar diplomatiskt konsulent Björn Cederberg som arbetat med studien. Men de rödlistade arterna håller inte som argument för att skydda vidsträckta arealer i Norrland, menar han. Naturvårdsinsatserna bör göras på produktivare marker.
Björn Cederberg menar också att det inte finns något underlag för skogsbruket att dra alltför stora växlar på att man skyddar arter genom alla orörda impediment.
Byråchef Bo Wallin på Skogsstyrelsen tror inte att studien leder till att skyddet av impedimenten tonas ned i skogsvårdslagen.
— Snarare förs diskussioner åt andra hållet. De grova träden på impedimenten har en särskild betydelse, men är inte helt skyddade idag.
Bengt Ek