Hybridasp ger trivsamt prassel

Den som trodde att all skoglig verksamhet vid det tidigare skogsinstitutet i Bispgården är avvecklad kan glömma det. Nej, här pågår istället ett spännande utvecklingsprojekt med siktet ställt på framtidens skogar, då JiLu Tema Skog har dragit in i lokalerna.
— JiLu står förresten för Jämtlands läns institut för landsbygdsutveckling. Och det är precis vad vi gör, säger Håkan Schüberg, ansvarig för ett projekt med inrikting på förädling av högproduktiva trädslag.
— Man kan kort sagt säga att vi arbetar med utvecklingsfrågor inom skog, med fokus på vad den kommersiella näringen inte gör, tillägger Håkan och berättar att målet med verksamheten är att skapa fler beskogningsalternativ som i förlängningen kan ge den enskilde skogsägaren bättre markanvändning och inte minst klirr i kassan.
Enligt Håkan har skogsbranschen länge fokuserat på ensidig skogsproduktion. Även skogsbruksplanerna inriktas på vad han kallar ”bolagsproduktion”. Men sett ur ett annat perspektiv finns det avsevärt fler möjligheter för skogsägaren att utnyttja och förädla sina marker.

Ett av trädslagen, som Håkan knyter stora förhoppningar till, är hybridasp. I ett unikt Interregprojekt, där Högskolan i norska Nord-Tröndelag är partner, arbetar man med att förädla och anpassa trädslaget ytterligare.
— Projektet startade 2005 och av vad vi hittills sett är hybridaspens tillväxt imponerande. På kraftiga marker kan det bli runt 20 skogskubikmeter per hektar och år. Ibland ännu högre, framhåller Håkan.

Hybridaspen är en korsning mellan svensk och främst nordamerikansk asp. Men just nu gör JiLu även nya korsningar med pollen från östra Sibirien. Mödrarna däremot är genuint svenska, från Norrland närmare bestämt.
— Hybridaspen passar utomordentligt att odla på de flesta nedlagda jordbruksmarker och andra bördiga marker. Men för att få hybridaspbeståndet att växa riktigt bra är det viktigt att det sköts väl. Och viltskydd kan bli nödvändigt.
Visserligen kostar det något mer när man anlägger ett hybridaspbestånd första gången. Men i gengäld kan avverkningen påbörjas när träden är ungefär 30 år gamla. Och den andra generationen blir snudd på gratis, eftersom rotskotten då kan utnyttjas.

För att visa alternativa skogsbruks- och utvecklingsmöjligheter genomför JiLu även exkursioner, utbildningar och temadagar för skogs- och markägare.
För som Håkan säger; det gäller att få fram ”aha-tanken”. Det går att hämta så mycket mer från våra marker.

Anders Jönsson, skogsägare i Ammer som ligger några mil väster om Bispgården, har i samarbete med JiLu planterat hybridasp på sina marker. I dag, fem år senare, är föryngringarna lyckade och de högsta plantorna är runt 4 meter.
— Den första planteringen gjorde vi 2005. Det var sidlänt, lite skuggig åkermark som främst på grund av topografin var svår att bruka med moderna maskiner och metoder. Att låta marken förslyas var inget alternativ. Och att plantera granskog kändes heller inte riktigt bra. Men det då nystartade JiLu-projektet med hybridasp intresserade mig. Och idag ångrar jag mig absolut inte. Plantorna har kommit bra. Dessutom var det roligt att prova på någonting nytt. Visserligen har det tagit lite tid för hybridasparna att etablera sig. Men nu när de gjort det så växer de med en fantastiskt fart.

Håkan Schüberg bedömer att beståndet förmodligen är moget att slutavverka om 20 år. Efter det kan Anders Jönsson räkna med att få nya generationer gratis eftersom asp ger rikligt med rotskott. Virket torde han få avsättning för — om inte annat som energived.
Den andra planteringen på Anders marker är i ett hägn. Även här är det fråga om åkermark som beskogats. >
— Marken här är mycket bördig, men samtidigt vattensjuk. Trots täckdikning kunde vi inte helt få bort det ytliga grundvattnet som gjorde marken förrädisk och svårbrukad. Min arrendator valde därför att lämna området.
Sedan åkermarken tagits ur bruk beslöt Anders tämligen omgående att plantera hybridasp. Beståndet som anlades under 2007 är mycket välskött. Anders underhåller hägnet löpande och röjer bort högt gräs samt sly mellan plantraderna och runt trädindividerna.

För att lyckas krävs det att man sköter hägnet omsorgsfullt. Man måste vara engagerad, anser han.
— Som åker betraktad var marken i stort sett värdelös. Men nu får jag avkastning även från den mark jag till för några år sedan trodde bara skulle bli ett förbuskat inslag i landskapsbilden, säger Anders med ett leende och öppnar dörren till ladan som visar sig vara en sinnrik genomgångsentré till den inhägnade hybridaspplanteringen. Redan idag förmedlar den en känsla av trevlig parkkaraktär.
Och Anders anser att för hans del kan det mycket väl bli aktuellt att välja hybridasp fler gånger. Naturligtvis beror det på vilken marktyp som ska beskogas och på hur kostnadsläget är just då.
— Visserligen är det svårt att säga hur marknaden ser ut om 20-30 år, men någon rädsla för att ha satsat på fel trädslag för framtiden känner jag inte.
Se mer på www.jilu.se

Text och foto: Per Ericsson