Hur ska jag stamkvista?

14 februari 2018

Hur ska jag stamkvista?

Låst artikel för våra medlemmar

Du är inloggad på Skogen, men du saknar behörighet till detta material.

Vänligen besök din profilsida för att se vilka av våra produkter som du har tillgång till samt mer information.

Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår support.

Var vänlig ladda om sidan

Vi kunde inte säkerställa om du är inloggad eller inte. Var vänlig ladda om denna sida.

Vill du läsa låsta medlemsartiklar?

Tidnignen Skogen

Då behöver du bli medlem i Föreningen Skogen. Med ett medlemskap förkovrar du dig genom exkursioner och seminarier. Du blir en del av vår gemenskap och får dessutom ta del av dina unika medlemsrabatter och förmåner.

  • Medlemskap i Föreningen Skogen (12 månader)
  • Tillgång till medlemsartiklar på skogen.se
  • Tillgång till Tips & Råd på skogen.se
  • Digitala skogsfrukostar och seminarier
  • Exkursioner runt om i landet
  • Unika förmåner och rabatter
Se medlemserbjudanden här Köp medlemskap här

Redan medlem?

Är du redan medlem i Föreningen Skogen? Då loggar du in på ditt konto här:

Stamkvistning kan höja värdet på skogen. Kapa bort de nedre grenarna i en eller två omgångar och skapa en kvistfri rotstock.

Varför ska jag stamkvista? Stamkvistning påskyndar kvistrensningen. Är kvisten kapad kapslas den med tiden in i stamveden. Detta kallas också att kvisten övervallas. På så sätt bildas kvistfri ved som är eftertraktad av industrin.

Vilket bestånd ska jag stamkvista? Stamkvista i första hand unga, talldominerade bestånd med medelgod och god bonitet, gott avsättningsläge, liten dimensions- och höjdspridning samt någorlunda god kvalitet.

Vilka träd ska jag stamkvista? Stamkvista bara de träd som ska vara kvar till slutavverkningen, det vill säga 500-700 stammar per hektar. Välj träd med raka friska stammar som inte är undertryckta, träd med fin kvist (helst inte grendiameter över 20 millimeter och rät grenvinkel) och träd som inte är utsatta för vindpåverkan.

Vilken årstid ska jag stamkvista? Utför stamkvistningen under vegetationsperioden när kåda kan tränga ut och skydda sårytan mot barrträdskräfta och andra svampangrepp. Om såret växer och omsluter hela stammen kommer trädet att dö. Undvik stamkvistning under hösten, eftersom svampsporer förekommer rikligast då. Under savningsperioden april-juni kan barkfläkning leda till skador på trädet. Tall stamkvistas i juni–augusti. Björk stamkvistas i juli-september. Gran stamkvistas i juni-augusti.

Vilka trädslag ska jag stamkvista? Tall är vanligast. Ökad kvalitet märks på virkespriset. Gran är ovanligare, både på grund av rötrisken och för att kvistrent virke inte ger samma prispåslag. Björk kan löna sig. Björk med levande kvist grövre än 1,5 cm bör inte stamkvistas.

Hur ska jag stamkvista? Lämna så kort grenstump som möjligt utan att skada grenkudden – då övervallas kvisten fortare. För att undvika spjälkning och barkfläkning, bör du kapa grova grenar i två omgångar.

Hur högt ska jag stamkvista? Högst 30 procent av den gröna kronans längd kan du ta bort utan risk för tillväxtförluster. Stamkvista cirka 4 meter upp på stammen med tanke på den framtida stockens längd. Kvista inte högre än 4-4,5 meter, eftersom risken för skador på stammen och tidsåtgången ökar markant.

Hur stora träd ska jag stamkvista? För bästa resultat bör du inleda stamkvistningen tidigt och göra utföra den i två omgångar. Första gången bör träden vara 5-6 meter eller 7-9 centimeter i brösthöjdsdiameter. Kvista trädet till cirka 3 meters höjd. Andra gången bör träden vara 9-11 meter eller 11-13 centimeter i brösthöjdsdiameter. Kvista trädet till 4-4,5 meters höjd. Du kan även utföra stamkvistningen i ett steg. Trädet bör vara 8 meter och du kvistar då stammen till 4 meters höjd.

Vilka verktyg behöver jag är för stamkvistning? Redskap för stamkvistning är kvistsåg med ställbar skaftlängd, rensningskniv, kvistkniv, bågsåg fungerar vid lägre höjd, motordriven kvistsåg och eldriven sekatör. Om kvistarna är klena kan ett huggande verktyg fungera upp till 2 meters höjd.

Aluminiumstege kan användas istället för förlängningstillsatser på högre kvisthöjder. Fördelen med stege är full kontroll över sågsnittets placering, medan nackdelarna är halkrisk eller att stegen skaver på stammen.

Hur ska jag dokumentera stamkvistningen? Det är bra att dokumentera åtgärden med tanke på den stora investering som stamkvistningen representerar. Och det dröjer ju länge innan skogen ska avverkas. Enklast är att göra en egen anteckning i skogsbruksplanen, men även Skogsstyrelsen utfärdar intyg. Dokumentationen bör innehålla tidpunkt för åtgärden, kvistningshöjd, grövsta brösthöjdsdiameter och antal träd per hektar som kvistats. Eventuellt kan de stamkvistade träden färgmärkas så att de inte av misstag gallras bort. Märkningen måste underhållas fram till sista gallringen för att inte gå förlorad.

Källa: Praktisk Skogsbok och Skogsencyklopedin.

Läs mer om stamkvistning i Tips&Råd [endast för medlemmar]

Läs om stamkvistning i Skogsencyklopedin

Mer om skogsskötsel? Praktisk Skogsbok är fullproppad med praktiska skötseltips.

Föreningen Skogen ökar lusten att sköta skog! Bli medlem här!

Hämtar fler artiklar
Till Skogen startsida
På väg
Axel och Anders börjar på Forum Fastighetsekonomi
SkogsJobb