Hur många kubikmetrar finns det egentligen?

Du är vedeldare och gillar att hugga och klyva själv. Från vedhandlaren beställer du 10 kubikmeter ved. Du får vad du begär, alltså 10 kubikmeter i en trave. När du är klar med jobbet känns det som att du står där med mindre ved än vad du beställt.

Hur mycket ved har du egentligen fått? En långvedstrave på 10 kubikmeter innehåller runt 70 procent ved inklusive bark. Resten är luft – och kanske lite snö, skräp och mossa. Så i verkligheten har du fått 7 kubikmeter ren ved och bark.
Hade du istället sagt att du ville ha 10 fasta kubikmeter ved (m3f) hade säljaren vetat att det var det du ville ha. Men då hade förstås priset per kubikmeter blivit annorlunda eftersom du fått mer ved.

I det här fallet var du och vedsäljaren inte överens om  kubikmetrarna. Och de finns i många fler varianter. Här kommer en hjäpreda:  

Kubik i skogen. När träden står kvar i skogen räknar man skogskubikmeter (m3sk). Det är trädstammens vedinnehåll från stubben ovanför det tänkta fällskäret till toppen, plus all bark. Måttet används bland annat när man vill få en uppfattning om hur mycket skog det står på en viss areal. Begreppet skogskubikmeter kan man hitta i skogsbruksplanen och i riksskogstaxeringens beskrivning av skogen.

Trädet har fallit. När trädet avverkas mäter man oftast stockarna i fastkubikmeter (m3f). Även virke i travar kan mätas i fastkubikmeter. Det är travens yttermått minus luften mellan stockarna.

Barken räknas bort. Industrin har länge i första hand varit intresserad av veden, inte barken. Därför har man beräknat virkesvolymen under bark, i måttet kubikmeter fast mått under bark (m3fub). Benämns i dagligt tal ”fubb”, det vanligaste handelsmåttet både för sågtimmer och massaved.
Barken som räknas bort blir spill, bränsle eller någon annan produkt. En del ser det som att säljaren inte får betalt för barken, andra menar att det är inbakat i priset.

Bränsleved är på bark. Stockarnas eller travens faktiska volym kan förstås också mätas inklusive bark. Då blir det en kubikmeter fast mått på bark (m3fpb). Måttet används bland annat vid beräkning av bränsleved. Vedeldaren använder ju både veden och barken för samma ändamål.

Sågen vill ha toppmätt. Ett träd är som bekant inte cylinderformat utan smalnar av. När stockens volym ska beräknas utgår sågverken ändå normalt från den klenare diametern, i toppänden. Toppens diameter är ju begränsningen när det gäller hur grova plankor och brädor som kan sågas ur  varje stock. Måttet blir kubikmeter toppmätt (m3to). Om denna volym är beräknad under (utan) bark blir det m3toub.
Den ved som faller utanför cylindern räknas bort. Man kan se det som att detta överskott är inberäknat i priset. Men skogsägare som har träd som smalnar av snabbt förlorar där mer virke än om rotstocken är nästan cylindrisk och trädet smalnar av först högst upp i trädet.
När det gäller sågtimmer finns även andra, mindre vanliga, sätt att beräkna kubikmeterinnehåll, till exempel topp-rot (m3tr, en sammanvägning av ändytorna när volymen beräknas). Eller kubikmeter mittmätt (m3mi) där volymen beräknas efter diametern på stockens halva längd.

Travat på lastbil. Timmer och massaved som fraktas med timmerbil anges ofta i travat mått (m3t) och som regel på (med) bark (m3tpb). Ett travat mått är volyminnehållet i en virkestrave beräknat på dess längd, höjd och bredd. Här inkluderas alltså den luft som finns mellan stockarna i traven. Hur stor andel massiv ved som faktiskt ryms i en trave beror på stockarnas krokighet, grovlek samt ordningen i traven. Det travade måttet brukar även benämnas ”löst mått” och  inkluderar som regel bark eller näver.
En vanlig timmerbil rymmer tre travar, en på själva bilen och två på släpet. Vid beräkning av volymen utgår man från travens längd, höjd och bredd. Och i de allra flesta fall har en timmerbil med sig 65–75 m3t. Skillnaderna beror bland annat på mängden luft mellan stockarna.
Travat mått (m3t) används även som mått på kapad och kluven bränsleved där vedklamparna är systematiskt lagda i en trave.
Ibland används även kubikmetermåttet travat mått obarkat (m3tob). Innebörden är densamma som för kubikmeter travat mått (m3t). Tillägget ”ob” är ett förtydligande och betyder ”ovan bark”.

Flis stjälps. Hur mäter man då flis? Kubikmeter stjälpt mått (m3s) används av flistransportörer för beräkning av last-innehållet. Det är helt enkelt volymen av flis inklusive bark och luften mellan.
Ett ekipage, lastbil och släpvagn, lastar vanligen 120–130 kubikmeter flis i stjälpt mått.
Med stjälpt mått mäts även volymen av kapad och kluven brännved där veden inte är travad utan endast slängd ”huller om buller” i en hög.
Måttbegreppet stjälpt mått ersätts allt mer av andra och mer exakta beräkningsmetoder som vägning av flis samt kontroll av dess torrsubstans. Vid beräkning av energiinnehåll för biobränsle brukar man säga att en m3f färsk gran motsvarar cirka 1,8–1,9 Mwh (Megawattimmar).

Och så finns det fuskfub. Begreppet ”fuskfub” används av kritiker till systemet att mäta toppmätt och sedan räkna om det för att betala per fub. Denna fub är tänkt att inkludera det virke som finns utanpå den ”cylinder” som beräknas med hjälp av den smalare änden på stocken. Men omräkningen missgynnar många säljare, menar kritikerna.

Räkna rätt: Du hittar omföringstabeller på vanliga kubikmetermått i Praktisk Skogshandbok, utgiven av Föreningen Skogen, och på nätet. Till exempel på skogssverige.se

SKOGEN 10/2013