Låst artikel för våra medlemmar
Vänligen besök din profilsida för att se vilka av våra produkter som du har tillgång till samt mer information.
Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår support.
Var vänlig ladda om sidan
Vill du läsa låsta medlemsartiklar?
Då behöver du bli medlem i Föreningen Skogen. Med ett medlemskap förkovrar du dig genom exkursioner och seminarier. Du blir en del av vår gemenskap och får dessutom ta del av dina unika medlemsrabatter och förmåner.
- Medlemskap i Föreningen Skogen (12 månader)
- Tillgång till medlemsartiklar på skogen.se
- Tillgång till Tips & Råd på skogen.se
- Digitala skogsfrukostar och seminarier
- Exkursioner runt om i landet
- Unika förmåner och rabatter
Redan medlem?
Fältförsök visade att metoden fungerade. Hur ser det ut i dag, har metoden slagit igenom? Vi frågade universitetslektor Arne Albrektson.
SKOGEN: Hur gick det efter att ni presenterat idén? Den verkar inte ha tagits i bruk?
Arne Albrektsson: Nej, jag pratade med några företrädare för branschen då, men de förstod inte alls vad det skulle vara bra för. Kanske har någon privatskogsägare kommit på idén själv och prövat. Men branschen verkar annars otroligt nöjd bara man får plantorna att överleva. De långsiktiga kvalitetsmålen röner mindre intresse. Men om det är en bra idé så lär den väl tränga igenom så småningom.
S: Man kunde också tänka sig att få till skiktningen genom att plantera varannan rad något år senare, men med lika stora plantor. Tror du själv på idén fortfarande?
AA: Ja, metoden är bra på så sätt att den skapar kvalitet billigt. God virkeskvalitet betalar sig inte särskilt bra. Därför får extra investeringar inte kosta särskilt mycket. Egentligen tror jag mer på en kombination av trädslag som växer olika snabbt. Då kan man plantera allt på en gång i färsk markberedning. Det blir billigare och överlevnaden blir bättre. Överlevnaden förbättras också av att man kan använda tillräckligt stora plantor för båda planttyper.
S: Vilka trädslag skulle vara lämpliga att blanda?
AA: Gran och ek är ju en sådan kombination där ett trädslag växer före och skapar kvalitet för att sedan avverkas i gallring. Men framförallt kan man på lämpliga tallmarker kombinera svensk tall och contortatall. Björk och gran sköts på liknande sätt, men kvalitetsgran betalar sig ju inte så mycket.
S: Men du menar alltså att det inte heller med tall lönar sig att investera några större belopp för att få timmer av god kvalitet?
AA: Hur mycket kvalitetsvirke betalar sig i framtiden är naturligtvis svårt att veta idag. Man vet heller inte om kvalitet i framtiden betyder klena kvistar och smala årsringar. Även vid normal skogsskötsel får man ändå en viss andel kvalitetsvirke. Skogsskötsel är sällan antingen kvalitet eller volymproduktion, utan både och!
Om man ser till dagens priser så motiverar prisskillnaden mellan timmer och massaved inte alltför stora investeringar i sågkvalitet. Inte om man verkligen jämför priset per fast kubikmeter under bark.
Med tanke på hur olönsamma sågverken är idag och hur mycket massaindustrin tjänar är det också möjligt att sågtimrets värde jämfört med massaveden minskar. I framtiden kan därför kvalitetstimmer komma att betalas med ännu mindre bonus.
Tanken med det här planteringssättet är alltså att få till bättre kvalitet billigt.
Bengt Ek