Hur får vi ek på åkern?

Svar: För att producera ek av god kvalitet krävs ett aldrig sinande intresse, kontinuerlig övervakning och återkommande åtgärder i fem till sex generationer. Detta är naturligtvis något positivt, i linje med Föreningen Skogens strävanden!

Vid anläggningen av ett ekbestånd sätter man igång en process och verksamheter i skogen så pass långt in i framtiden som till i mitten av nästa sekel, omkring år 2150. Under hela den epoken fram till slutavverkning kommer de som har hand om skogen både att tänka bakåt på den tid och på de människor som anlade beståndet – och på dem som kommer att få den stora intäkten. Sedan nyttjas de färdiga produkterna, golv, möbler eller vad det nu blir, i ytterligare några hundra år.

Nu till dina frågor. Anläggning av ekskog är dyr och det första du bör göra är att kontakta Skogsstyrelsen för att söka ädellövskogsbidrag. De hjälper också till med gratis rådgivning för anläggning och skötsel av ädellövskog.

Vid anläggning av ek är skydd mot vilt och gnagare nödvändigt. Det är nästan alltid nödvändigt med ett vilthägn och vegetationen måste bekämpas för att inte sork i skydd av vegetation skall kunna ta sig mellan plantorna. Vegetationsbekämpning sker enklast med herbicider innan man anlägger för att bli av med vegetationen och efter anläggningen för att klara av fröspritt ogräs. Åkermarken bör även plöjas innan för att luckra jorden och då relativt djupt eller med en alvbrytare för att få bort eventuell plogsula.

Sådd av ek går bra om ollonen är grobara och framför allt sätts på ett sådant djup att inte fåglar och gnagare kommer åt. Mellan sex och tio centimeter bör räcka. Djupare sådd gör det svårt för groddarna att ta sig upp ur marken. Problemet med sådd är att det kan ta något år att få upp plantorna ovan vegetationen innan marken förvildas.
Plantering är säkrare och ska du blanda ek med andra trädslag är det nog avsevärt klokare att plantera de få ekar det gäller än att så ollon.

Efter att föryngringen är etablerad behövs en fortsatt inspektion av hägnet, så det är bra om du eller skogsägaren bor nära. Vildsvin, kullblåsta träd och älgar kan skapa stängselgenombrott och det krävs inte många dagars viltbete för att allvarligt skada en föryngring.

För att skapa en blandskog med ek istället för ett rent ekbestånd finns många varianter. Men observera att man som regel inte får ädellövskogsbidrag om man satsar på en blandning med icke ädla lövträd. Annars finns modeller/möjlighet att exempelvis satsa på ek och gran där granen avvecklas i takt med att eken utvecklas.

Lärk och ek, som du föreslår, är en lite knepig kombination eftersom eken behöver friställas och få en god kronutveckling vid pass 15 till 20 års ålder. Då lärken är snabbväxande i ungdomen krävs oftast att man avvecklar de flesta av lärkarna så pass tidigt att de ger ett alltför litet netto.
När man planterar kan man sätta 2500 till 4000 plantor per hektar, ek och andra trädslag sammanräknade. Man brukar sätta alla trädslag samma år, främst för att hinna ifrån annan vegetation.

Om vi förutsätter att vi har ungefär samma prislista och sortiment för ek i framtiden är det egentligen bara sista gallringen och slutavverkningen som ger de stora pengarna. Skötseln skall då också syfta till mycket god kvalitet på kanske 200 stammar.
En intressant metod för att nå detta är att sätta ek i grupper om tre till fem träd med sju meters avstånd per grupp. Inom gruppen röjer och gallrar man fram trädet med bästa kvalitén, huvudstammen. I all lövskogsskötsel (undantaget bok) är det mycket viktigt att efter ungskogsfasen se till att man gallrar så att huvudstammarna får en fri kronutveckling. Detta är speciellt viktigt hos ek då man annars får en ökad andel vattskott.

Ädla trädslag som skulle kunna vara lämpliga att plantera mellan ekgrupperna är avenbok och lind. De trädslagen växer fortare än eken i ungdomen men vid utgallring av dessa träd utvecklar de fällda trädens stubbskott en perfekt underväxt och skugga för ekens stammar.

Detta var några få funderingar kring dina frågor. För att du själv skall kunna skapa dig en uppfattning om vad du vill ha så rekommenderar jag ett besök i trädslagsförsöket i Snogeholm norr om Ystad. Där har vi 16 olika exempel på ek i rena bestånd och blandbestånd. Försöken anlade vi för 17 år sedan och där finns redan bestånd som har gallrats. Där kan du också se hur eken har utvecklas med lärk även om vi gallrat bort de flesta lärkarna.
Mer information finns på webbplatsen. Inom kort kommer även beståndsdata för alla bestånden att finnas tillgängligt där: Läs mer på slu.se

Text: Pelle Gemmel