Huggsexan i skogen slut?

Skogsfastigheterna har alltid varit en penningplacering. Men nu har det också gått upp för dem som annars placerar pengar i börspapper att själva pappersråvaran också kan vara intressant. Och då är det inte bara avkastningen som lockar utan också övertygelsen om en framtida ännu högre värde.

Men hur ska då den som främst vill driva skogsbruk skaffa mark i tider när virket har nästan samma kostnad på rot som det sågverk och massafabriker betalar? Intäkterna ska ju täcka skötsel och återplantering också. Sen är det ju bra om det blir en slant över för arbetet.
Vad säger banken? Bengt Johansson är kreditchef på Westra Wermlands Sparbank och för övrigt själv skogsägare.

Kan man fortfarande låna till köpesumman och sedan låta avverkningarna betala räntor och amorteringar?
— Jodå, det går allt fortfarande, med det är ju inte vanligt längre, säger Bengt Johansson.
— Det finns inga schabloner utan vi gör ju alltid en bedömning från fall till fall när det gäller hur stor del av fastigheten som kan vara säkerhet för lånet.
Det finns ett antal faktorer att beakta, köparens person till att börja med. Är det en skogsbrukare som redan har en fastighet i drift så underlättar det. Att komma som nybörjare från storstaden däremot fordrar nog att man lägger in en del pengar själv.
— När det gäller en skogbrukare är det givetvis intressant att se om han klarar av att driva skogsbruket med bra avkastning. Men det är också intressant att se på hur högt belånad den redan ägda fastigheten är.
— Den saluförda fastighetens karaktär måste också med i analysen. Och det handlar inte bara om storlek och virkesförråd i största allmänhet.
— Oftast finns det en skogsbruksplan gjord och den är förstås viktig. Hur ser avverkningsläget ut? Kan man förvänta en jämn avkastning eller blir det ryckigare? Det är ju sällan en stor fastighet har ett jämnt virkesförråd som tillåter jämnstora uttag årligen, konstaterar Bengt Johansson.

Man skulle kunna tro att det är ont om fastigheter till salu i tider av höga priser men så verkar inte vara fallet?
— Nej, det finns en hel del fastigheter till salu. Ofta rör det sig om generationsskiften där nästa generation inte vill eller kan ta hand om skogen. I många fall har heller inte markägaren riktigt orkat med skogen de sista åren utan det kan finnas ett överskott av skog som är mogen för slutavverkning.
30 procent av landets skogsägare är över 65 år och är mer intresserade än någonsin av att lämna ut skogen på den öppna marknaden när de egna krafterna inte räcker till.
— Men mycket gammal skog som är mogen för slutavverkning innebär att nästan alla inkomster kommer direkt. Sedan kan det kanske dröja 70 år innan det blir mer pengar. Ändå har man kostnader för röjning och annan skogsvård under tiden, förutom kapitalkostnaderna. Jag anser nog för min del att den typen av fastigheter är lite övervärderade. Det är lätt gjort att man gläds åt den fina skogen och är villig att betala för den men sedan inte tänker på att man ska fastigheten kvar utan intäkter.
Fastighetens storlek har också betydelse. Vill man leva på sin skog fordras åtminstone ett par hundra hektar. Ska man driva någon slags organiserat skogsbruk om än på hobbybasis och få betalt för det får heller inte fastigheten vara för liten.
— Det dyker ju upp gårdar på marknaden med kanske tio, femton hektar skog. De är inget att tänka på ur skogsbrukssynpunkt. Där är det annat som värderas så högt att skogen blir alldeles för dyr.

Finns det något tips till den som vill köpa en större fastighet?
— Om den har byggnader kan det vara klokt att stycka av inte bara dem och åker, utan även ta med något tiotal hektar skog plus jakträtten. Då gör man en bra affär på den lilla skogsarealen. Redan där kan man få ner kostnaden för den egentliga skog man ville ha.
En tredje faktor, förutom köparen och fastigheten, ingår också i bankens bedömning, och bör ingå i köparens. Skattereglerna varierar beroende på fastighetens läge i förhållande till tidigare ägd mark.
Om man gör det skattelagstiftningen kallar ett rationaliseringsförvärv, alltså köper till mark i närheten av den man redan har, kan man utnyttja en större del av skogsavdraget snabbare. I allmänhet räcker det om det nya skiftet är beläget i samma kommun. Avdragsutrymmet uppgår till ett belopp motsvarande halva köpeskillingen för skogsfastigheten. Värdet för byggnader är inte medräknade.
Den som köper en enskild skogsfastighet för en miljon kronor får därmed ett totalt avdragsutrymme på 500 000 kronor. Men maximalt 250 000 kronor får utnyttjas per år.
Vid ett rationaliseringsförvärv får man dra av hela avdragsutrymmet på en gång, alltså 500 000 kronor, om nu intäkterna på avverkningen skulle vara så höga. Det kan vara mycket värdefullt om man snabbt vill få ner belåningen på sitt nya skogsskifte.

Den makalösa ökningen av skogspriserna de senaste åren börjar nu mattas av, enligt LRF-Konsult. Det är bara i Mälardalen som uppgången fortsätter som förut. Här har nu skogspriserna kommit upp på Götalandsnivå, 440 kronor per skogskubikmeter. Här är det också flest nya skogsägare, omkring 40 procent. Det finna många skäl att anta att det handlar om folk som mer ser skogen som en penningplacering än ett levebröd. Antagandet stärks av att priserna faller inom området proportionellt med avståndet till Stureplan.

Reportage: Tomas Nilsson