Höj standarden på skogbilvägen

10 april 2008 VÄGSKOLAN 1. Hyvla, röj, dika. Standarden på skogsbilsvägarna måste höjas. Regnigare klimat, virkesbrist och krav på högre lönsamhet. Bättre vägar är lösningen på en rad problem. Underhållet är på sina håll enormt eftersatt och behovet av standardhöjningar är stort, menar Fredrik Ekedahl på Skogsstyrelsen.

Höj standarden på skogbilvägen

Låst artikel för våra medlemmar

Du är inloggad på Skogen, men du saknar behörighet till detta material.

Vänligen besök din profilsida för att se vilka av våra produkter som du har tillgång till samt mer information.

Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår support.

Var vänlig ladda om sidan

Vi kunde inte säkerställa om du är inloggad eller inte. Var vänlig ladda om denna sida.

Vill du läsa låsta medlemsartiklar?

Tidnignen Skogen

Då behöver du bli medlem i Föreningen Skogen. Med ett medlemskap förkovrar du dig genom exkursioner och seminarier. Du blir en del av vår gemenskap och får dessutom ta del av dina unika medlemsrabatter och förmåner.

  • Medlemskap i Föreningen Skogen (12 månader)
  • Tillgång till medlemsartiklar på skogen.se
  • Tillgång till Tips & Råd på skogen.se
  • Digitala skogsfrukostar och seminarier
  • Exkursioner runt om i landet
  • Unika förmåner och rabatter
Se medlemserbjudanden här Köp medlemskap här

Redan medlem?

Är du redan medlem i Föreningen Skogen? Då loggar du in på ditt konto här:

— Vi är bortskämda på många håll. Man har kört på och blundat och slarvat med underhållet. Och det fungerar inte i alla oändlighet. Tar vi inte tag i vägarna nu så får vi snart ett skriande problem.
Fredrik Ekedahl tror att problemen kommer att öka i takt med att klimatförändringen slår igenom.
— Problemet är detsamma i hela landet. Vi kommer att få problem med bärigheten. Här i Dalarna har vi nu flera tjällossningar under samma år. Längre söderut kommer stora mängder nederbörd i kombination med milda vintrar.

Här är Fredrik Ekedahls tips för bättre skogsbilvägar.

Prata inte om skogsbilvägar. Prata istället om det lågtrafikerade vägnätet för att få igång en diskussion med alla som har intressen i vägarna — småskaliga industrier, jordbruk, turism och jakt. Säger du skogsbilvägar är det lätt att beslutsfattarna bara tror att det handlar om skogsbruket och då är det svårare att få gehör för frågorna i olika sammanhang.

Städa upp i gamla förrättningar. Se över andelstalen. Är de fel? Sommarstugor som blivit fastboenden, nya tomter som styckats av och jordbruk som har lagts ned är bara några exempel på förändringar som ger nya andelstal i en vägsamfällighet. Se också till att båtnadsområdet är aktuellt. Nya vägar kanske gör att virket går åt andra håll än det en gång gjorde. Se över regler och förutsättningar som är inaktuella. De nya tomterna kanske ställer krav på vinterväghållning som inte behövdes tidigare.

Slå ihop små vägsamfälligheter. Med allt fler utbor och många äldre skogsägare kan det vara svårt att få tag på folk till vägförvaltningen. Här finns det samordningsvinster att göra om samfälligheter slås ihop. Underhållet blir billigare och det blir lättare att hitta styrelseledamöter och vägansvariga.

Gör en ny förrättning. Det är inte så svårt och det är inte så dyrt. En bra förvaltning ger bättre möjlighet att hålla en bra väg. Räkna med att det kostar 700 till 1 500 kronor per fastighet. Ni kan spara pengar genom att samla alla delägarna och komma överens om båtnadsområde, vägklasser och regler innan ni träffar lantmätaren. Ta hjälp av Skogsstyrelsen, skogsägarföreningen eller någon annan kunnig person för att få fram ett underlag. Kolla om det går att söka bidrag från länsstyrelsen för förrättningskostnaderna.

Tänk på klimateffekterna. Stora delar av landet kan räkna med mer nederbörd och mildare vintrar. Högre vattenflöden och sämre bärighet kommer som ett brev på posten. Väderförändringarna skapar behov av högre vägstandard, till exempel bättre bärighet och större trummor.

Räkna på lönsamheten. En investering är ofta lönsam om den låter dig få ut mer virke. Men med ett bra vägsystem kan du också räkna med att få bättre betalt för virket. 20 till 50 kronor i premie är ingen ovanlighet. Men investera inte i onödan. Anpassa vägen till bärigheten i skogen. Det är ingen idé att du kan köra lastbil på vägen om du inte kan köra skotare i skogen.

Fem kom ihåg för bättre underhåll. För det första: Hyvla vägen med jämna mellanrum. Tvärfall och hyfsad packning ger bättre avrinning. För det andra: Håll tillbaka vegetationen. Buskröj eller klipp vägkanter och diken. En till två meter bakom dikets bakkant bör hållas öppet. Hyvla bort vegetation i vägbanan. Vegetation binder vatten som gör tjällossningen värre. För det tredje: Se över dikena och ta bort hinder. Bra släntat, fritt från sten och onödig vegetation ger bra avrinning. För det fjärde: Kolla att trummorna är hela, att de har rätt lutning och att de inte är vandringshinder för fisk och andra vattenlevande arter. Till sist: Satsa på dammbindning. Det lönar sig på vägar med lättflyktigt material och höga hastigheter.

Gör skadebedömning, handlingsplan och budget. Dela in åtgärderna i tre klasser — okej, åtgärdas inom ett till tre år samt åtgärdas omedelbart. En hyvling kostar mellan sju till tio kronor per meter. Hyvling plus dikning med väghyvel kostar omkring 20 kronor per meter och buskröjning från 0,80 till tre kronor per meter beroende på vegetation.
höj vägstandarden. Ibland räcker det inte med underhåll. Hela vägstandarden behöver höjas. Att lägga på nytt material är ett enkelt sätt. Är det riktigt illa kanske hela vägkroppen behöver byggas om. Satsa på geonät om bärigheten är dålig.

Gå på utbildning. Genom Skogsstyrelsen och REV (Riksförbundet för enskilda vägar) finns det goda möjligheter att gå på kurs. Anpassa kurserna efter dina behov. Bättre styrelsearbete, effektivare vägunderhåll och vägbyggnad är bara ett par exempel på innehåll. Här hittar du mer information på nätet: www.skogsstyrelsen.se, www.rev.se och www.kunskapdirekt/vagar.

Text: Erik Viklund erik@skogen.se

Hämtar fler artiklar
Till Skogen startsida
På väg
Axel och Anders börjar på Forum Fastighetsekonomi
SkogsJobb