Låst artikel för våra medlemmar
Vänligen besök din profilsida för att se vilka av våra produkter som du har tillgång till samt mer information.
Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår support.
Var vänlig ladda om sidan
Vill du läsa låsta medlemsartiklar?
Då behöver du bli medlem i Föreningen Skogen. Med ett medlemskap förkovrar du dig genom exkursioner och seminarier. Du blir en del av vår gemenskap och får dessutom ta del av dina unika medlemsrabatter och förmåner.
- Medlemskap i Föreningen Skogen (12 månader)
- Tillgång till medlemsartiklar på skogen.se
- Tillgång till Tips & Råd på skogen.se
- Digitala skogsfrukostar och seminarier
- Exkursioner runt om i landet
- Unika förmåner och rabatter
Redan medlem?
Börja med att gå runt och titta. Det låter simpelt men det är väldigt viktigt att få en helhetsbild av beståndet. Och man kommer långt med det allmänna intrycket. Är beståndet homogent eller är variationerna stora? Vissa delar kanske snarare behöver röjas trots att hela beståndet anges som G1 i planen? Hur förhåller sig trädens längd till dimensionen? Är träden mer lika ”ruska lång” i lumpen än en proportionerlig och välväxande gran, ja då skriker avdelningen efter gallring.
Kontrollera grönkronan. Observera hur stor andel av trädet som är grönt, den så kallade grönkronan. Är den mindre än två tredjedelar på gran och löv indikerar det gallringsbehov. Hälften gäller som gräns på tall.
Luft mellan kronorna. Samtidigt som du blickar upp på träden kan du också notera om du ser himlen mellan kronorna. Det ska vara luft mellan dem. Om de har växt ihop är det dags för gallring. Dessa två observationer är ett enkelt sett att identifiera gallringsbehovet och kräver inga direkta förkunskaper. Vill man däremot göra en mer grundlig bedömning eller känner sig osäker är det dags att börja mäta!
Mät grundytan. Den mäts med hjälp av ett relaskop och är det viktigaste ingångsvärdet i gallringsmallen. I gallringsmallen – som till exempel finns i PS – kan du avläsa om gallringsbehov finns. Den visar även hur mycket som behöver gallras bort.
Andra egenskaper på skogen som du behöver för att använda mallen är övre höjd och bonitet. Övre höjd (höjden på de grövre träden) mäts med en höjdmätare och boniteten hittar du i din skogsbruksplan. Mallarna är anpassade för välskött skog, vilket gör att de inte fungerar lika bra i luckiga och oskötta bestånd. Men självklart ger de ändå en fingervisning om tillståndet. Detaljer kring mätandet hittar du i PS. Ofta brukar det räcka långt med gallringsmall och en okulärbesiktning enligt ovan, men är läget fortfarande oklart får man fylla på med att borra några träd.
Borra träd. Om du borrar några träd med tillväxtborren syns tydligt hur bra diametertillväxten varit de senaste åren. Om årsringarna som ligger nära barken liknar psalmboksblad behöver träden mer utrymme. Andra möjligheter är att räkna antal stammar per hektar och göra jämförelser med vad som rekommenderas, eller ta reda på beståndshistoriken.
Viktigt att se till helheten. Oavsett om du endast använder det så kallade kött-ögat (bedömning efter egen erfarenhet) eller mäter och räknar enligt konstens alla regler så är det en kombination av flera bedömningar som ger den bästa bilden av gallringsbehovet. Som oinsatt behöver du säkert fler metoder och tid än tjänstemannen som övar dagligen. Men underskatta inte din egen förmåga utan ge dig ut i skogen och ”jaga” gallring!
Text och foto: Andreas Jansson